{"id":111,"date":"2014-08-25T17:26:01","date_gmt":"2014-08-25T17:26:01","guid":{"rendered":"http:\/\/arbetarkultur.se\/?page_id=111"},"modified":"2026-03-11T17:01:39","modified_gmt":"2026-03-11T17:01:39","slug":"bocker-2","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/arbetarkultur.se\/?page_id=111","title":{"rendered":"B\u00f6cker"},"content":{"rendered":"\n<p>Redan p\u00e5 1920-talet b\u00f6rjade Arbetarnas kulturhistoriska s\u00e4llskap ge ut b\u00f6cker och skrifter. Sedan 1960-talet har AKS gett ut en \u00e5rsbok som ing\u00e5r i medlemskapet i f\u00f6reningen. H\u00e4r nedan kan du se v\u00e5r utgivning genom \u00e5ren.<\/p>\n\n\n\n<p>2025<br><strong>FACKLIGA OCH POLITISKA SOLIDARITET I INTERNATIONELL OROSTID 1918 &#8211; 1945<\/strong><br>\u00c5ren efter f\u00f6rsta v\u00e4rldskrigets slut 1918 till andra v\u00e4rldskrigets slut 1945 pr\u00e4glades av politiska omv\u00e4lvningar i m\u00e5nga europeiska l\u00e4nder. Inb\u00f6rdeskrig, socialistiska revolutioner och fascistiska makt\u00f6vertaganden resulterade i omfattande flyktingv\u00e5gor.<\/p>\n\n\n\n<p>I den h\u00e4r antologin, som \u00e4r \u00e5rsbok f\u00f6r Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap 2025, skildras de tre flyktinghj\u00e4lpsorganisationerna Arbetarr\u00f6relsens flyktinghj\u00e4lp, R\u00f6da Hj\u00e4lpen och SACs flyktingkommitt\u00e9 som bistod fackligt aktiva, socialdemokratiska, kommunistiska och anarkosyndikalistiska flyktingar.<\/p>\n\n\n\n<p>Fackf\u00f6rbunden inom LO st\u00f6dde fackliga organisationer, motst\u00e5ndsr\u00f6relser och flyktingar fr\u00e5n inb\u00f6rdeskriget i Finland 1918, inb\u00f6rdeskriget i Spanien p\u00e5 1930-talet, Nazi-Tyskland, \u00d6sterrike och de tyskockuperade l\u00e4nderna i Europa. I boken ber\u00e4ttas om insatserna fr\u00e5n ett urval av fackf\u00f6rbund.<\/p>\n\n\n\n<p>Boken inneh\u00e5ller ocks\u00e5 ett antal personportr\u00e4tt av flyktingar fr\u00e5n olika fackf\u00f6rbund och l\u00e4nder.<br>287 sidor<\/p>\n\n\n\n<p>2024<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/j3rv7t7kgccd7kcq\">\u201dVI S\u00d6MMA I SILKE OCH SIDEN VI S\u00d6MMA I R\u00d6TT OCH GULL&#8221;<\/a> <\/strong><br>En skrift i bild och ord om kvinnofanor<br>Margareta St\u00e5hl<br>I n\u00e4ra 150 \u00e5r har kvinnor i arbetarr\u00f6relsen samlats kring sina fanor f\u00f6r att kr\u00e4va r\u00e4ttvisa och inflytande i arbetsliv och samh\u00e4lle. Fanan blev symbolen f\u00f6r sammanh\u00e5llning och kamp. Med stora uppoffringar skaffade kvinnoorganisationerna sina fanor \u2013 m\u00e5nga g\u00e5nger tillverkade man fanorna sj\u00e4lva genom att sy och brodera. Motiven p\u00e5 fanorna och deviserna som uttrycker tydliga krav genom \u00e5rtiondena g\u00f6r att vi kan f\u00f6lja vilka fr\u00e5gor som var viktiga f\u00f6r kvinnorna i olika tider \u2013 fred, r\u00f6str\u00e4tt, j\u00e4mlikhet och demokrati.<br>120 sidor<\/p>\n\n\n\n<p>2023<br><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/dw4lhf7hb48c9qj5\"><strong>SYSTRAR, KAMRATER!<\/strong><\/a><br>Kvinnor i arbetarr\u00f6relsen 1880-2020<br>Gunnela Bj\u00f6rk, Kjersti Bosdotter (red)<br>Facklig och politisk organisering, strejker och demonstrationer, solidaritetsarbete och arbetarkultur \u2013 \u00f6verallt har kvinnor samlats, agiterat, handlat skrivit och skapat f\u00f6r att f\u00f6r\u00e4ndra v\u00e4rlden. Det \u00e4r detta som har avspeglats i almanackorna&nbsp;<em>Systrar, kamrater<\/em>. Nu har tio \u00e5rs almanacksblad stuvats om, ordnats kronologiskt och f\u00f6rsetts med introduktionstexter till varje tidsperiod fr\u00e5n 1880-talet fram till v\u00e5ra dagar. H\u00e4r m\u00f6ter vi politiska pionj\u00e4rer i Sverige, kvinnor fr\u00e5n hela v\u00e4rlden som, ibland p\u00e5 egen hand men ofta tillsammans med andra, gjort motst\u00e5nd mot krig och f\u00f6rtryck liksom kulturarbetare som berikat oss med sina bilder, b\u00f6cker och s\u00e5nger.<br>164 sidor<\/p>\n\n\n\n<p>2022<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/2jj3971t0k11pl0z\">1930-TALET I NORDEN<\/a><\/strong><br>Folkhemsbygge och kamp mot fascismens framv\u00e4xt<br>Anne-Marie Lindgren:&nbsp;Inledning<br>Niels Finn Christiansen:&nbsp;Norden som undtagelse i 1930erne \u2013 den folkelige socialisme<br>Knud Knudsen: Arbejdskampe i Danmark under krisen i 1930\u00e9rne \u2013 som politisk slagmark<br>Morten Thing: Inger Gamburg, ett personportr\u00e4tt&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;<br>Niels Finn Christiansen: Karl Kristian Steincke, ett personportr\u00e4tt&nbsp;&nbsp;&nbsp;<br>Pauli Kettunen: Den finl\u00e4ndska arbetarr\u00f6relsen p\u00e5 1930-talet<br>Aapo Roselius:&nbsp;Det bl\u00e5svarta hotet \u00f6ver Finland<br>Aapo Roselius: Karl Harald Wiik, ett personportr\u00e4tt<br>Aapo Roselius:&nbsp;Vihtori Kosola, ett personportr\u00e4tt<br>Tor Are Johansen: Fra storlockout til hovedavtale. Krise, kamp og kompromiss \u2013 Norsk fagbevegelse 1931 til 1935&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; &nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;<br>Knut D\u00f8rum: Fascismen og h\u00f8yreaktivismen i Norge i 1930-\u00e5rene&nbsp;&nbsp;<br>Dag Jostein Juvkam: Olav Hindahl, ett personportr\u00e4tt&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;<br>Marina Durovic-Andic: Johanne Reutz Gjermoe, ett personportr\u00e4tt<br>Hans Dahlqvist: De ofrivilliga demokraterna. Om industrins och industrih\u00f6gerns demokratisyn under 1930-talet&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;<br>Maths Isacson &amp; Arvand Mirsafian: Den svenska arbetarr\u00f6relsen och arbetslivets utmaningar<br>Johan A Lundin: Var redo! Arbetarr\u00f6relsen och mellankrigstidens inhemska nazism<br>Lars Ekdahl: Arbetarr\u00f6relsen och de nya politiska ekonomerna&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;<br>Lars Ekdahl: Gustav M\u00f6ller, ett personportr\u00e4tt&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;<br>Knut D\u00f8rum: Norsk antifascisme i 1930-\u00e5rene&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;<br>Stefan Dalin:&nbsp;\u201dEn slant, kamrat, till Spanien, en krona till Madrid!\u201d Den svenska spanienr\u00f6relsen 1936\u201339&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;<br>Jaana Torninoja-Latola: F\u00f6r Spaniens barn \u2013 Sylvi-Kyllikki Kilpi som organisat\u00f6r av det finska bist\u00e5ndet&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;<br>Per-Olof Mattsson: Den nya tidens gudar. Nordisk arbetarlitteratur under 1930-talet&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;<br>Gunnela Bj\u00f6rk: Sexualpolitisk kamp i nordisk arbetarr\u00f6relse 1920\u20131939&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;<br>Anne Hed\u00e9n:&nbsp;Kvinnor\u00f6relsen och fredsfr\u00e5gan mellan tv\u00e5 v\u00e4rldskrig \u2013 neutralitetens paradoxer&nbsp;<br>367 sidor<\/p>\n\n\n\n<p>2021<br><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/kx5wm032hgdrn9nc\"><strong>FOLK I R\u00d6RELSE<\/strong><br><\/a>V\u00e5r demokratis historia<br>Kjell \u00d6stberg<br>Fr\u00e5n Sundsvallsstrejken 1879 till dagens klimatkamp skildrar Kjell \u00d6stberg m\u00e4nniskors h\u00e5rda kamp f\u00f6r r\u00f6str\u00e4tt f\u00f6r alla, f\u00f6r f\u00f6reningsfrihet, religionsfrihet och yttrandefrihet. Och f\u00f6r en demokrati som ocks\u00e5 utvidgas till arbete och marknad. Huvudrollen spelas av m\u00e4n och kvinnor som sluter sig samman i folkliga r\u00f6relser. Strejker, massm\u00f6ten och kravaller har b\u00f6ljat \u00f6ver landet, bakslagen, kompromisserna och l\u00e5ngb\u00e4nkarna har varit m\u00e5nga men ocks\u00e5 kraven p\u00e5 ekonomisk demokrati och en vitaliserad arbetarr\u00f6relse.<br>337 sidor, Ordfront<\/p>\n\n\n\n<p>2020<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/hwh51bp5f92w1q72\">B\u00d6RJAN P\u00c5 EN NY EPOK<br><\/a><\/strong>Arbetarr\u00f6relsens v\u00e4gval i nordisk samh\u00e4llsutveckling under 1920-talet<br>Anne-Marie Lindgren: Inledning<br>Harald Gatu:&nbsp;Spanska sjukan&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;<br>Ole Martin R\u00f8nning: Norsk arbeiderbevegelse p\u00e5 ukjente veier 1919-1923<br>Finn Olstad:&nbsp;Annerledeslandet Norge: Sp\u00f8rsm\u00e5let om revolusjon i perioden etter f\u00f8rste verdenskrig&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;<br>Nils Ivar Ag\u00f8y: Den pansrede neve Tiltakene mot en antatt revolusjon\u00e6r trussel i Norge, 1918 til 1923&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;<br>Dag Jostein Juvkam:&nbsp;Ole O. Lian, et personportr\u00e4tt&nbsp;<br>Marina Durovic-Andic:&nbsp;Thina Thorleifsen et personportr\u00e4tt<br>Niels Finn Christiansen:&nbsp;Den danske arbejderbev\u00e6gelse mellem opr\u00f8r og normalisering 1919-1923&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;<br>Knud Knudsen:&nbsp;Fra arbejderoffensiv til arbejdsgiverreaktion Dansk fagbev\u00e6gelse og de faglige konflikter 1919-25<br>Jesper Lundsby Skov:&nbsp;Parlamentarisk demokrati: Mellem flertalsstyre og frihedsrettigheder&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;<br>Henning Grelle:&nbsp;Thorvald Stauning<br>Morten Thing: Marie Nielsen&nbsp;<br>Aapo Roselius:&nbsp;Omorientering och splittring inom finska arbetarr\u00f6relsen 1918\u20131923<br>Aapo Roselius: Otto Wille Kuusinen<br>Aapo Roselius: Hanna Malm<br>Ainur Elmgren: Skandinaviska socialistiska Sovjetrepubliken \u2013 revolution\u00e4r utopi f\u00f6r regionalt sj\u00e4lvstyre 1918\u20131938<br>Aapo Roselius: Frik\u00e5rer under krigs\u00e5ret 1919<br>Lars Ekdahl: Demokratisk socialism? Svensk arbetarr\u00f6relse inf\u00f6r en revolution\u00e4r situation&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;<br>Erik Philipson: Socialiseringsvalet 1920&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;<br>Kjell \u00d6stberg: Demokratiskt genombrott med f\u00f6rhinder \u2013 kvinnor och kommuner efter r\u00f6str\u00e4tten&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;<br>Anne Hed\u00e9n: Arbetarr\u00f6relsens v\u00e4nner och ov\u00e4nner \u2013 hoten mot de demokratiska krafterna och reaktionens organisering&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp; &nbsp;&nbsp;&nbsp;<br>\u00d6rjan Nystr\u00f6m: Nils Karleby&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;&nbsp;<br>Anne-Marie Lindgren: Signe Vessman, ett personportr\u00e4tt<br>304 sidor<\/p>\n\n\n\n<p>2019<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/hsnbhq0cf511hvrj\">V\u00c5RT DAGLIGA BR\u00d6D<\/a><br><\/strong>Arbetarroman av G\u00f6sta Larsson (1898-1955)<br>Malm\u00f6 1908-1909. \u00c5ren f\u00f6r spr\u00e4ngningen av det brittiska strejkbrytarfartyget Amalthea i Malm\u00f6 hamn och den landsomfattande storstrejken med 300.000 strejkande arbetare. Aldrig var Sverige s\u00e5 n\u00e4ra en revolution och strejken v\u00e4ckte stor internationell uppm\u00e4rksamhet. Romanen utkom ursprungligen 1934 i New York, Our daily bread. F\u00f6rord av Torbj\u00f6rn Flygt.<br>bookLund f\u00f6rlag 348 sidor<\/p>\n\n\n\n<p>2018<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/08g3sk0tx7r6fkcw\">DEN R\u00d6DA V\u00c5REN 1918<\/a><br><\/strong>Finska inb\u00f6rdeskriget i nordisk samh\u00e4llsutveckling<br>Inledning, Anne-Marie Lindgren<br>Den r\u00f6da v\u00e5ren 1918, Aapo Roselius<br>Allan Wallenius, revolution\u00e4r och \u201dbrandnatur\u201d \u2013 p\u00e5 v\u00e4g mot inb\u00f6rdeskrig och i exil, Annvi Gardberg<br>Finlands R\u00f6da garden, Carsten Palmaer<br>R\u00f6tt blod \u2013 vit frost. Tr\u00e4snitt om klasskriget i Finland 1918, Torsten Jurell<br>Mellan kulturland och barbarstat. F\u00f6rst\u00e5elser av svenskt och finskt hos tre socialistiska politiker i k\u00f6lvattnet av det finl\u00e4ndska inb\u00f6rdeskriget, Matias Kaihovirta<br>Borgerliga storhetsdr\u00f6mmar i neutralitetens ramverk. Det svenska st\u00f6det till det vita Finland och finansieringen av Svenska Brigaden, Anne Hed\u00e9n<br>Livs\u00f6den bland de frivilliga efter krigsdeltagandet \u2013 ett klassperspektiv, Henrik Saxenius<br>Ellen Key, Vasakontakter och finska inb\u00f6rdeskriget, Ulla Wikander<br>Samtida mediebilder av finska inb\u00f6rdeskriget 1918\u20131919. Desinformationen och tolkningsf\u00f6retr\u00e4det, Anne Hed\u00e9n<br>Svenska regeringen och arbetarr\u00f6relsens m\u00f6tesaktivitet under det finska inb\u00f6rdeskriget, Andreas Koivuniemi<br>Mot en reformistisk strategi? Svensk arbetarr\u00f6relse och finskt inb\u00f6rdeskrig, Lars Ekdahl<br>Borgerkrigen i Finland og norsk arbeiderbevegelse, Ole Martin R\u00f8nning<br>Den danska arbetarr\u00f6relsens f\u00f6rh\u00e5llningss\u00e4tt till det finska borgerkriget, S\u00f8ren S\u00f8rensen<br>De r\u00f6da Finlandsflyktingarna i Sverige 1918-21, Jan-Olov N\u00e4sman<br>Humanit\u00e4r hj\u00e4lp och internationell solidaritet. Arbetarr\u00f6relsens st\u00f6dinsatser i inb\u00f6rdeskrigets skugga, Lars Ekdahl<br>Korta portr\u00e4tt, Aapo Roselius<br>Kalendarium<br>F\u00f6rfattarpresentation<br>360 sidor<\/p>\n\n\n\n<p>2017<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/22102876\">D\u00c5 VAR DET 1917<\/a><br><\/strong>Anne-Marie Lindgren: D\u00e5 var det 1917<br>Anne-Marie Lindgren: Hungerupplopp och protester \u2013 Norrk\u00f6ping, G\u00f6teborg<br>Lars Olsson: Hungerupplopp och protester \u2013 Kalmar<br>Lars Olsson: Solidaritet och splittring \u2013 ett perspektiv p\u00e5 arbetarr\u00f6relsen och det borgerliga samh\u00e4llet f\u00f6re och under f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget<br>Kjell \u00d6stberg: Demokratiska dr\u00f6mmar i m\u00e5nga former<br>H\u00e5kan Blomqvist: Arbetarr\u00e5den i Sverige 1917<br>Gunnela Bj\u00f6rk: Hungerupplopp och protester \u2013 Seskar\u00f6<br>H\u00e5kan Blomqvist: Hungerupplopp och protester \u2013 H\u00e4rn\u00f6sand<br>Harald Gatu: Hungerupplopp och protester \u2013 Tv\u00e5 \u00f6gonvittnen<br>Anne-Marie Lindgren: Hungerupplopp och protester \u2013 Stockholm<br>Gunnela Bj\u00f6rk: En v\u00e5r som ingen annan \u2013 Kata Dalstr\u00f6m i Norrbotten 1917<br>Anne-Marie Lindgren: En planerad skilsm\u00e4ssa<br>Olle Svenning: Hjalmar Branting och revolutionerna<br>Martin Grass: \u201dV\u00e4rldens Stockholm\u201d. Stockholmskonferensen 1917<br>Aapo Roselius: Finland 1917 \u2013 f\u00f6rspelet till en katastrof<br>Werner Schmidt: Oktoberrevolutionen \u2013 mytos och realitet<br>Jorunn Bj\u00f8rgum: \u201dDet knaker i det gamle samfunds fuger og baand\u201d. Martin Tranm\u00e6l og Den russiske revolusjon<br>Knud Knudsen: 1917 \u2013 russisk revolution og dansk arbejderbev\u00e6gelse<br>Lars Ekdahl: 1917 idag \u2013 ett efterord inf\u00f6r framtiden<br>Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek: 1917 \u2013 ett kalendarium<br>Bokens skribenter \u2013 en presentation<br>296 sidor<\/p>\n\n\n\n<p>2016<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/18513342\">N\u00c4R GATAN TOG MEDIEMAKT \u2013 PARISKOMMUNENS BILDER<\/a><br><\/strong>Hans Larsson: Historisk bakgrund. Fr\u00e5n franska revolutionen till \u201dblodiga veckan\u201d<br>Jan Myrdal: N\u00e4r gatan tog mediemakt. En inledning<br>Principiellt om n\u00e4r upproret tar ord och om bilders karakt\u00e4r<br>Affischer med kommentarer<br>Hans Larsson: Biografiska skisser<br>Jan af Bur\u00e9n: Kolorerade tryck<br>200 sidor, Celanders f\u00f6rlag<\/p>\n\n\n\n<p>2015<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/17854529\">SOLIDARITET &amp; DIPLOMATI<\/a> <br><\/strong>Svensk fackligt och diplomatiskt st\u00f6d till Polens demokratisering under 1980-talet<br>Karl Molin, Klaus Misgeld, Pawel Jaworski<br>Polens f\u00f6rvandling fr\u00e5n kommunistisk enpartistat till liberalt folkstyre var f\u00f6rst och fr\u00e4mst ett verk av landets demokratiska opposition och i synnerhet av den oberoende fackliga r\u00f6relsen Solidaritet. Men l\u00e4nderna i v\u00e4st spelade ocks\u00e5 en roll genom sitt st\u00f6d till oppositionen. I det st\u00f6det tog Sverige en aktiv del. Den svenska fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen var tidigt n\u00e4rvarande i det polska dramat och l\u00e4mnade under<br>1980-talet materiellt och moraliskt st\u00f6d, ofta i samarbete med polska aktivister i Sverige. Svensk diplomati odlade samtidigt livliga kontakter med den polska oppositionen och arbetade f\u00f6r att regimen skulle v\u00e4lja samf\u00f6rst\u00e5ndets och dialogens v\u00e4g. I boken skildras det dramatiska skeendet och Sveriges roll vid olika<br>tidpunkter. Klaus Misgeld skriver om den svenska fackf\u00f6reningsr\u00f6relsens, i f\u00f6rsta hand LOs, st\u00f6d till Polen, som till stor del kanaliserades genom AIC.<br>520 sidor, Samarbete med S\u00f6dert\u00f6rns h\u00f6gskola<\/p>\n\n\n\n<p>2014<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/17181799\">FOLKHEMMET TUR OCH RETUR?<\/a> <br><\/strong>Nya perspektiv p\u00e5 svensk socialdemokrati<br>Lars Ekdahl: Nya perspektiv p\u00e5 svensk socialdemokrati \u2013 en introduktion<br>Per Dannefjord: F\u00f6r\u00e4ndringen av ett parti<br>Tomas Jonsson: Wigforss formel och den svenska modellens uppg\u00e5ng och fall<br>Anna Friberg: Att definiera ett demokratiskt folkhem. Socialdemokraternas politiska spr\u00e5kbruk under 1920-talet<br>Gunnela Bj\u00f6rk: Att f\u00f6rhandla sitt medborgarskap. Arbetarkvinnor i \u00d6rebro organiserar sig 1900-1950<br>Bengt Sch\u00fcllerqvist: Fr\u00e5n kosackval till kohandel \u2013 SAP blir ett regeringsdugligt parti<br>\u00d6rjan Appelqvist: N\u00e4r \u00e4r reformism m\u00f6jlig? Reflektioner utifr\u00e5n \u201dsk\u00f6rdetidens\u201d strider<br>Urban Lundberg: Socialdemokratin i det \u00e5ldrande samh\u00e4llets skugga<br>Petra Pauli: Ledarskiktet i socialdemokratin under 125 \u00e5r<br>Sven E O Hort: Socialdemokratins metamorfos: klasspraktiker, organisationsformer och m\u00e5lf\u00f6rskjutningar \u2013 mellan nyliberalism och nykonservatism?<br>Kjell \u00d6stberg: Socialdemokratin i ett internationellt perspektiv<br>216 sidor<\/p>\n\n\n\n<p>2013<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/14221782\">KAN D\u00d6DL\u00c4GET BRYTAS? <\/a><br><\/strong>&#8211; id\u00e9politiska skrifter 1908-1974<br>Ernst Wigforss<br>Med f\u00f6rord av Daniel Suhonen<br>Det svenska v\u00e4lf\u00e4rdssamh\u00e4lle som byggdes upp under 1900-talet var ett storslaget samh\u00e4llsexperiment. Det som tidigare i historien setts som ouppn\u00e5eliga dr\u00f6mmar blev nu pl\u00f6tsligt verklighet f\u00f6r m\u00e5nga. Men sedan en tid tillbaka befinner sig detta samh\u00e4lle i s\u00f6nderfall: sociala reformer rullas till\u00adbaka, oj\u00e4mlikheten \u00f6kar, massarbetsl\u00f6sheten har blivit en normalitet. D\u00e4rf\u00f6r blir de texter av Ernst Wigforss som st\u00e4llts samman i Kan d\u00f6dl\u00e4get brytas? inte bara av historiskt intresse. H\u00e4r blottl\u00e4ggs de ideologiska k\u00e4llorna till de framg\u00e5ngsrika reform\u00aderna. H\u00e4r finns konkreta f\u00f6rslag att \u00e5ter f\u00f6ra upp p\u00e5 dagordningen. H\u00e4r d\u00f6ljer sig ocks\u00e5 en \u00f6verraskande modern politisk metod.M\u00e5let f\u00f6r Ernst Wigforss var j\u00e4mlikhet. V\u00e4gen dit gick \u00f6ver en f\u00f6rdjupad demokrati. Men fr\u00e5gan om hur det nya samh\u00e4llet skulle\u00ad se ut i detalj l\u00e4mnades \u00f6ppen.\u00ad Hans utopi var provisorisk. Och h\u00e4ri ligger\u00ad dess styrka: hans j\u00e4mlikhetsvision m\u00e5ste i varje tid formuleras p\u00e5 nytt.<br>272 sidor, Karneval f\u00f6rlag<\/p>\n\n\n\n<p>2012<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/12731984\" data-type=\"URL\" data-id=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/12731984\">\u2026.FAROR F\u00d6R STATEN AV SV\u00c5RASTE SLAG<\/a> <br><\/strong>Politiska f\u00e5ngar p\u00e5 L\u00e5ngholmen 1880-1950<br>Sexton f\u00f6rfattare har tecknat portr\u00e4tt av ett trettiotal politiska f\u00e5ngar och orsaken till deras f\u00e5ngenskap: August Palm, Hjalmar Branting, Viktor Lennstrand, Hinke Bergegren, Hjalmar Gustafson, Axel Holmstr\u00f6m, CN Carleson, Albert Jensen, Birger Svahn, Henning Finne von Melsted, Nils Wessel, Anton Nilson, Algot Rosberg, Alfred Stern, Z\u00e4ta H\u00f6glund, Ivan Oljelund, \u00c5talsraseriet efter \u00c5dalen 31, Ture Nerman, Per Meurling, Arno Behrisch, Herbert Wehner, Ernst Wollweber, G\u00f6sta Andersson, Hermann Kn\u00fcfken, Erika M\u00f6ller, Willi Rom, Solveig Hansson, Else Kleen.<br>F\u00f6rf: Christoph Andersson, Lars Berggren, Gesine Bey, Lars Bj\u00f6rlin, H\u00e5kan Blomqvist, Kjersti Bosdotter, Lars Ekdahl, Kerstin Ekstr\u00f6m, Lars Ilshammar, Bjarne Isacson, Roger Johansson, Percy Kindahl, Hans Lagerberg, Kristina Lundgren, Michael Scholz, Hans \u00d6hrn.<\/p>\n\n\n\n<p>2011<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/12049673\" data-type=\"URL\" data-id=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/12049673\">EN AKTIV V\u00c4NSTERINNER<\/a> <br><\/strong>Biografi \u00f6ver LOs tidigare ordf\u00f6rande Gunnar Nilsson<br>Lars-Olof Lundberg<\/p>\n\n\n\n<p><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/12308568\" data-type=\"URL\" data-id=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/12308568\">F\u00d6R SPANIEN 1936-2011<br><\/a><\/strong>Till 75-\u00e5rsminnet av den antifascistiska solidariteten med Spaniens folk<br>Spanska inb\u00f6rdeskriget kom att f\u00e5 en avg\u00f6rande betydelse f\u00f6r samh\u00e4llsutvecklingen l\u00e5ngt ut\u00f6ver det egna landets gr\u00e4nser, som en frontlinje mellan demokrati och fascism. Arbetarr\u00f6relsen v\u00e4rlden \u00f6ver engagerade sig tidigt och starkt. F\u00f6r svensk fackf\u00f6reningsr\u00f6relse blev solidaritetsarbetet f\u00f6r Spanien det mest omfattande och djupg\u00e5ende genom tiderna. Skriften F\u00f6r Spanien 1936-2011 vill p\u00e5minna om vad<br>som skedde f\u00f6r 75 \u00e5r sedan men ocks\u00e5 om betydelsen av de m\u00e5nga m\u00e4nniskornas solidaritetsinsatser \u2013 ett minne som alltj\u00e4mt lever och ber\u00f6r.<br>48 sidor utgivna av Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek, Svenska Spanienfrivilligas V\u00e4nner<\/p>\n\n\n\n<p>2010<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/12050129\">KAJERNA VID HUDSON RIVER<br><\/a><\/strong>G\u00f6sta Larsson<br>Roman med inledning av f\u00f6rfattaren Fredrik Ekelund<br>G\u00f6sta Larsson f\u00f6ddes i arbetarkvarteren kring M\u00f6llev\u00e5ngstorget i Malm\u00f6 1898. Han emigrerade till USA 1921 d\u00e4r han, bland annat, kom att arbeta inom sn\u00f6sv\u00e4ngen, som stuvare i New Yorks hamn, p\u00e5 ritkontor och som stumfilmssk\u00e5despelare. Han debuterade som f\u00f6rfattare 1934, p\u00e5 engelska med romanen Our Daily Bread, en roman om n\u00e5gra arbetarfamiljer kring M\u00f6llev\u00e5ngstorget under tiden f\u00f6r storstrejken. Ships in the River, Larssons fj\u00e4rde roman, utkom 1946 och f\u00f6religger nu p\u00e5 svenska. Romanen uppm\u00e4rksammades stort i USA och Warner Brothers k\u00f6pte filmr\u00e4ttigheterna. En filmatisering planerades med Greta Garbo i en av huvudrollerna. Av detta blev emellertid ingenting. G\u00f6sta Larsson kom p\u00e5 kollisionskurs med filmmogulerna i Hollywood. Varf\u00f6r vet vi inte d\u00e5 omst\u00e4ndigheterna, som s\u00e5 m\u00e5nga andra i Larssons liv, \u00e4r h\u00f6ljda i dunkel.&nbsp;<em>Kajerna vid Hudson River<\/em>&nbsp;\u00e4r en levande skildring av det h\u00e5rda stuveriarbetet i New Yorks hamn under 30-talet, d\u00e4r m\u00e4nniskorna f\u00f6rs\u00f6ker \u00f6verleva f\u00f6r dagen i st\u00e4ndig utsatthet f\u00f6r redares och stuveridirekt\u00f6rers h\u00e4nsynsl\u00f6shet. G\u00f6sta Larsson var en kosmopolit med internationell utblick och i Kajerna vid Hudson River visar han sig vara lika hemma i v\u00e4rldens p\u00e5 den tiden st\u00f6rsta hamn, New York, som i hemstaden Malm\u00f6.<br>280 s, Arbetarnas kulturhistoriska s\u00e4llskap, bookLund f\u00f6rlag<\/p>\n\n\n\n<p>2009<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/11708820\">FRAM TR\u00c4DER ARBETAREN<\/a><br><\/strong>Arbetarkonst i Norden o industrisamh\u00e4llets bilder<br>Inledning: Kjersti Bosdotter, Maths Isacson<br>Industriens billeder et dansk projekt: Hanne Abildgaard<br>Arbetarkonsten i Finland: Ulla Jaskari<br>Norsk arbeiderbevegelse og arbeiderkunsten: Lill-Ann Jensen<br>Arbetarkonsten i Sverige: Margareta St\u00e5hl<br>Arbetarskulptur i Sverige: Jessica Sj\u00f6holm Skrubbe<br>Konsten i fanor och m\u00e4rken: Margareta St\u00e5hl<br>Kvinnor i industriarbete &#8211; ett s\u00e4llsynt motiv i svensk bildkonst: Ulla-Britt Tillman<br>&#8221;Arbetets svarta h\u00e4nsynsl\u00f6sa sj\u00e4l&#8221; &#8211; om Johan Ahlb\u00e4cks konst: \u00d6rjan Hamrin, Erik Hofr\u00e9n<br>Johan Ahlb\u00e4cks dekorationsm\u00e5lningar 1938: Leif Henrikson<br>Albin Amelin &#8211; arbetets m\u00e5lare: Elisabeth Lid\u00e9n<br>&#8221;I realismens svett&#8221;: Torsten Billman &#8211; bokillustrat\u00f6r, tidsskildrare och freskm\u00e5lare: K\u00fcllike Montgomery<br>Elis Eriksson: Fred Andersson<br>Nils Nilsson &#8211; individen och kollektivet: Jeff Werner<br>Tekniska museet och industrisamh\u00e4llets bilder: Jan Garnert<br>Arbetarmotiv i ordkonst och bildkonst &#8211; ett sp\u00e4nnande v\u00e4xelspel: Lars Furuland<br>Mundtlig fortaelling og arbejderkunst: Kirsten Folke Harrits<br>Referenser till kapitel som saknar noter<br>K\u00e4llor och litteratur<br>Verkf\u00f6rteckning<br>F\u00f6rfattarpresentation<br>240 s, Arbetarnas bildningsf\u00f6rbund, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek, Ekonomisk-historiska institutionen Uppsala universitet, Industrifacket Metall, Johan Ahlb\u00e4ckstiftelsen, Tekniska H\u00f6gskolan<\/p>\n\n\n\n<p>2008<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/11261153\">MAY 4, 1886 <br><\/a><\/strong>Klasskamp i 1800-talets Chicago<br>Ingvar S\u00f6derstr\u00f6m<br>128 s, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek<\/p>\n\n\n\n<p>2007<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/10416027\">MEDIER &amp; POLITIK<\/a> <br><\/strong>Om arbetarr\u00f6relsens mediestrategier under 1900-talet<br>Redakt\u00f6rer: Mats J\u00f6nsson &amp; Pelle Snickars<br>362 s, 2 DVD, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Statens ljud- och bildarkiv<\/p>\n\n\n\n<p>2006<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/7777513\">SVENSK ARBETARLITTERATUR<\/a><br><\/strong>Lars Furuland &amp; Johan Svedjedal<br>Boken som behandlar hundra \u00e5r av svensk arbetarlitteratur, ing\u00e5r i serien svensk fackf\u00f6reningsr\u00f6relse efter andra v\u00e4rldskriget, ett forskningsprogram initierat av Landsorganisationen i Sverige inf\u00f6r LOs 100-\u00e5rs-jubileum 1998.<br>565 s, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek, Atlas f\u00f6rlag<\/p>\n\n\n\n<p>2005<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/9862681\">MOT EN TREDJE V\u00c4G. EN BIOGRAFI \u00d6VER RUDOLF MEIDNER. II<\/a><br><\/strong>Facklig expert och demokratisk socialist<br>Lars Ekdahl<br>I augusti 1975 publicerades en liten skrift om &#8221;l\u00f6ntagarfonder&#8221; som presenterade en vision om &#8221;ett annat samh\u00e4lle&#8221;. Det gav upphov till en av de mest laddade och uppslitande politiska konflikterna i det f\u00f6rra seklets svenska samh\u00e4llsutveckling. Inom arbetarr\u00f6relsen f\u00f6ranledde det en intensiv debatt om reformismen som politisk strategi och om m\u00f6jligheterna av en samh\u00e4llsomvandling med demokratiskt socialistiska f\u00f6rtecken.Huvudf\u00f6rfattare till skriften var den facklige experten Rudolf Meidner som ocks\u00e5 var en av de mer framtr\u00e4dande arkitekterna bakom utformningen av 1950- och 1960-talens svenska modell. I denna andra del av en biografisk studie \u00f6ver Rudolf Meidner f\u00e5r vi f\u00f6lja hans v\u00e4g fr\u00e5n samf\u00f6rst\u00e5ndspolitik till det f\u00f6rslag till kollektiva l\u00f6ntagarfonder som han sj\u00e4lv betecknade som &#8221;reformistiskt, demokratiskt och socialistiskt&#8221;. Men h\u00e4r visas ocks\u00e5 vilken roll l\u00f6ntagarfondsfr\u00e5gan spelade n\u00e4r arbetarr\u00f6relsen valde v\u00e4g inf\u00f6r 1900-talets slut.<br>340 s, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Arkiv f\u00f6rlag<\/p>\n\n\n\n<p>2004<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/9511961\">ARBETSLIVSMUSEER I SVERIGE<\/a><br><\/strong>ett samarbete med Riksantikvarie\u00e4mbetet och Arbetets Museum i Norrk\u00f6ping.<br>240 s, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap<\/p>\n\n\n\n<p>2003<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/8875623\">IVAR OCH EYVIND<\/a><br><\/strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"245\" class=\"wp-image-962\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/60ivareyvind.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/60ivareyvind.jpg 373w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/60ivareyvind-184x300.jpg 184w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>Hans Lagerberg<br>En bok om relationen mellan Sveriges tv\u00e5 st\u00f6rsta arbetarf\u00f6rfattare. En ber\u00e4ttelse om v\u00e4nskapens ut- och avveckling, om hur dessa tv\u00e5 f\u00f6rfattare f\u00f6rh\u00e5ller sig till de sociala fr\u00e5gorna, i kampen mot nazismen, fascismen, kommunismen.<br>302 s, illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek, Ordfront<\/p>\n\n\n\n<p>2002<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/8409089\">KLASS I R\u00d6RELSE<\/a> <\/strong><br><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"207\" class=\"wp-image-943\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/03klass-i-r\ufffd9arelse.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/03klass-i-r\ufffd9arelse.jpg 305w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/03klass-i-r\ufffd9arelse-218x300.jpg 218w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><strong><br><\/strong>\u2013 Arbetarr\u00f6relsen i svensk samh\u00e4llsomvandling<br>Lars Olsson och Lars Ekdahl<br>En sammanfattande l\u00e4robok om svensk arbetarr\u00f6relse i samh\u00e4llsutvecklingen sedan 1800-talets mitt fram till \u00e5r 2000, som ger en grund f\u00f6r fortsatt debatt om framtida m\u00e5l. I boken ges en bred beskrivning inte bara av den ekonomiska, sociala och politiska utvecklingen, utan \u00e4ven av den kultur som fanns och finns inom arbetarr\u00f6relsen med valda exempel ur litteratur och konst. Boken gavs ut i anslutning till Arbetarr\u00f6relsens arkiv och biblioteks 100-\u00e5rsjubileum. En nyutg\u00e5va \u00e4r gjord med tiden fram till 2014.<br>Lars Olsson: \u201dDet \u00e4r ingen skam att vara sosialist\u201d. Arbetarr\u00f6relsen f\u00f6re det politiska makttilltr\u00e4det. Kapitalistisk produktion och arbetarklassens formering. Klasskamp eller klassamarbete. R\u00f6str\u00e4tt och riksdagsgrupp. En splittrad arbetarr\u00f6relse och v\u00e4rldskrig. Arbetsl\u00f6shet och st\u00e4ndiga konflikter. <br>Lars Ekdahl: Mot en ny v\u00e4rld? R\u00f6relse mellan kriser. Ekonomisk kris och politiskt genombrott. Krisekonomi och planhush\u00e5llningsstr\u00e4vanden. Liberalisering och starkt samh\u00e4lle. Tillv\u00e4xtens gr\u00e4nser. Mot ekonomiskt och politiskt epokskifte. En epok g\u00e5r i graven. Ekonomisk kris och politisk? Arbetarr\u00f6relsens 1900-tal: reformismens dilemma. Landsorganisationens ordf\u00f6rande i karikatyren. Arbetarna i konsten. Arbetarr\u00f6relsen och filmen. Arbetarr\u00f6relsen och teatern. Fackf\u00f6reningsr\u00f6relsens tidningar. Arbetarr\u00f6relsens organisationer: logotyper. Tabeller och l\u00e4stips.<br>191 s, rikt illustrerad i fyrf\u00e4rg, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek<\/p>\n\n\n\n<p>2001<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/8381285\">SPANIEN I SVENSKA HJ\u00c4RTAN<\/a><br><\/strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"235\" class=\"wp-image-963\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/61SPAN1.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/61SPAN1.jpg 388w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/61SPAN1-191x300.jpg 191w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>Kaj Bj\u00f6rk<br>En bok om den spanska republikens sv\u00e5ra kamp 1936-1939 mot de fascistiska upprorsm\u00e4nnen, men fr\u00e4mst en beskrivning av det svenska samh\u00e4llets s\u00e4tt att ta till sig och reagera p\u00e5 dessa h\u00e4ndelser. Den belyser b\u00e5de det officiella Sveriges och pressens i m\u00e5nga fall flata reaktioner. Samtidigt lyfts de m\u00e5nga enskildas och organisationernas engagemang i solidaritetsarbetet fram. H\u00e4ndelsernas f\u00f6rlopp b\u00e5de i Spanien och i Sverige f\u00f6ljs m\u00e5nad f\u00f6r m\u00e5nad dessa tre \u00e5r.<br>206 s, illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek, B\u00e4ckstr\u00f6ms F\u00f6rlag<\/p>\n\n\n\n<p>2000<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/2928160\">ALMANACKA 2000<br><\/a><\/strong>Arbetarr\u00f6relsens 1900-tal<br>Lars Ekdahl och Lars Olsson<br>V\u00e4ggalmanacka 40&#215;60, som t\u00e4cker hundra \u00e5r av arbetarr\u00f6relsehistoria i samh\u00e4llsutvecklingen.<br>Arbetarna t\u00e5ga ut i valkampen \u2013 Almanacka 2000. Hvad vil Sosial-Demokraterna? \u2013 prolog 1800-talet. Manifestation och organisering \u2013 1900-1904. Klasskrig och nederlag \u2013 1905-1909. Politisk \u00e5terh\u00e4mtning \u2013 1910-1913. Splittring i r\u00f6relsen \u2013 1914-1917. Fr\u00e5n m\u00f6rkret stiga vi mot ljuset \u2013 1918-1922. Offensiven som kom av sig \u2013 1923-1927. Kris och omorientering \u2013 1928-1932. I fascismens skugga \u2013 1933-1936. Samf\u00f6rst\u00e5ndets politik \u2013 1937-1940. Mobilisering kring efterkrigsprogram \u2013 1941-1944. Industriell demokrati &amp; planhush\u00e5llning \u2013 1945-1948. Sk\u00f6rdetid i Socialismens tecken \u2013 1949-1952. Svensk modell \u2013 internationella kriser \u2013 1953-1956. De stigande f\u00f6rv\u00e4ntningarnas missn\u00f6je \u2013 1957-1960. \u00d6kad j\u00e4mlikhet \u2013 \u00f6kad utsvettning \u2013 1961-1964. V\u00e4rlden tr\u00e4nger p\u00e5 \u2013 1965-1968. Krav p\u00e5 omorientering \u2013 1969-1972. Industriell och ekonomisk demokrati \u2013 1973-1976. Den tredje v\u00e4gens politik \u2013 1977-1980. Uppbrott fr\u00e5n modellen \u2013 1981-1984. R\u00f6relse under ompr\u00f6vning \u2013 1985-1988. Kollisioner inom r\u00f6relsen \u2013 1989-1992. En andra demokratistrid \u2013 1993-1996. En ny v\u00e4lf\u00e4rdskapitalism \u2013 1997-1999.<br>26 blad, rikt illustrerad i fyrf\u00e4rg, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek<\/p>\n\n\n\n<p>1999<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/7768273\">FACKF\u00d6RENINGSMAN OCH REPUBLIKAN<\/a><\/strong><br><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"230\" class=\"wp-image-964\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/59fackforeningsman_o_repub.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/59fackforeningsman_o_repub.jpg 400w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/59fackforeningsman_o_repub-195x300.jpg 195w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>Sten Sj\u00f6berg<br>Sten Sj\u00f6berg f\u00f6ddes storstrejks\u00e5ret 1909, var under m\u00e5nga \u00e5r funktion\u00e4r och sedan f\u00f6rbundsordf\u00f6rande i Telef\u00f6rbundet och dessutom en av f\u00f6rgrundsgestalterna i debatten om republikfr\u00e5gan. Han \u00e4r en av de f\u00e5 ledande gestalter inom svensk fackf\u00f6reningsr\u00f6relse som skrivit sina memoarer.<br>204 s, illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek, B\u00e4ckstr\u00f6ms f\u00f6rlag<\/p>\n\n\n\n<p>1998<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/7777519\">MANIFESTET 1848 \u2013 1998<\/a><br><\/strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"223\" class=\"wp-image-947\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/14manifestet.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/14manifestet.jpg 429w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/14manifestet-201x300.jpg 201w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>Kommunistiska Manifestet med kommentarer och analyser av 14 forskare och samh\u00e4llsdebatt\u00f6rer<br>Karl Marx och Friedrich Engels: Det kommunistiska partiets manifest.<br>F\u00f6rord till andra och tredje upplagan<br>Gunnar Fredriksson: Fr\u00e5n upplysning till krav p\u00e5 handling. Marxismens filosofiska r\u00f6tter<br>Sven-Erik Liedman: S\u00e5 avgrundsdjupt skild \u2013 s\u00e5 f\u00f6rbluffande lik. Marxismens id\u00e9historiska betydelse.<br>Rune Nordin: Id\u00e9gods i socialistisk teori<br>Sven Ove Hansson: En trosviss stridsskrift. Manifestets politiska strategi<br>Kent Lindkvist: Kommunistiska manifestet som teori och arbetarr\u00f6relseideologi<br>Lars Herlitz: Vision och verklighet<br>Maria Bergom Larsson: Bortom ekonomin. Manifestet och m\u00e4nniskov\u00e4rdet<br>CH Hermansson: Kapitalet och dess tillv\u00e4xt<br>Gro Hagemann: Med kvinnohj\u00e4rtat som pant. Frig\u00f6relse och gemenskap i socialismens historia<br>Lars Ingelstam: Mots\u00e4gelse, makt och moral. Socialismen och arbetet i en postindustriell tid<br>Herman Schmid: Tankens frig\u00f6relse. Om kunskapskommunismen<br>Rudolf Meidner: Vad \u00e4r det f\u00f6r fel med det kommunistiska manifestet<br>Sture K\u00e4llberg: Bourgeosins revolution\u00e4ra s\u00f6ner. Axel Danielsson 1863-1899<br>Gerd Callesen: MEGA \u2013 ett projekt f\u00f6r v\u00e5r tid. Utgivning av Marx och Engels manuskript.<br>Kommunistiska manifestet p\u00e5 svenska<br>272 s, illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Arbetarr\u00f6relsens arkiv och<br>bibliotek, Atlas f\u00f6rlag<\/p>\n\n\n\n<p>1997<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/7768251\">BESLUT(S)FATTARNA<\/a><\/strong><br><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"211\" class=\"wp-image-946\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/09beslutsfat.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/09beslutsfat.jpg 247w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/09beslutsfat-214x300.jpg 214w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><strong><br><\/strong>Socialdemokratiska riksdagsgruppen 100 \u00e5r<br>Leif Andersson<br>1900-talet i ett politiskt perspektiv. Socialdemokraterna till riksdagen. Demokrati och parlamentarism. Socialdemokratins samh\u00e4lle. Riksdagsgruppens inre liv. N\u00e5gra fr\u00e5gor p\u00e5 riksdagsgruppens dagordning.<br>654 s, illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek, PM B\u00e4ckstr\u00f6ms f\u00f6rlag<\/p>\n\n\n\n<p>1996<br><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/7791431\"><strong>NOTISER FR\u00c5N ARBETARNAS KULTURHISTORISKA S\u00c4LLSKAP&nbsp;<\/strong><br><\/a>Ett urval<br>I samband med Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskaps 70-\u00e5rsjubileum 1996 gavs ett axplock ut av de drygt 300 artiklar som publicerats i Notiser under \u00e5ren 1926-1969. Boken inleds med 1926 \u00e5rs upprop att bilda S\u00e4llskapet och avslutats med en intervju med Sten Sj\u00f6berg, medlem sedan b\u00f6rjan av 1940-talet och redakt\u00f6r f\u00f6r Notiser p\u00e5 1960-talet.<br>256 s, illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek<br><br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/7791432\">K\u00c4MPANDE SOLIDARITET<br><\/a><\/strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"209\" class=\"wp-image-945\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/10kampnde_sol.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/10kampnde_sol.jpg 241w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/10kampnde_sol-215x300.jpg 215w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>M\u00f6ten med svenska spanienfrivilliga<br>Richard J\u00e4ndel<br>Drygt 500 svenskar deltog i det spanska inb\u00f6rdeskriget 1936 \u2013 1939. De begav sig till Spanien f\u00f6r att med vapen i hand k\u00e4mpa p\u00e5 det spanska folkets sida, mot Franco och hans fascistiska bundsf\u00f6rvanter Hitler- Tyskland och Mussolinis Italien. Boken ger en bakgrundsteckning till inb\u00f6rdeskriget och en redog\u00f6relse f\u00f6r den svenska spanienhj\u00e4lpen. Tio svenska spanienfrivilliga intervjuas.<br>160 s, rikt illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek<\/p>\n\n\n\n<p>1995<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/7791429\">\u201dAKTA ER F\u00d6R SOCIALDEMOKRATERNA!\u201d<\/a><br><\/strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"227\" class=\"wp-image-965\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/58akta_er_for_soci.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/58akta_er_for_soci.jpg 402w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/58akta_er_for_soci-198x300.jpg 198w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>Den tidiga arbetarr\u00f6relsens agitationsbroschyrer<br>Olle Josephson och Marie Hedstr\u00f6m<br>Dialoger, dikter och l\u00e4rob\u00f6cker \u2013 de m\u00e5ngsidiga agitationsbroschyrerna. Fjorton agitationsbroschyrer i faksimil. Agitationsbroschyrer utgivna inom arbetarr\u00f6relsen 1881-1909.<br>260 s, illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek<\/p>\n\n\n\n<p>1994<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/7422061\">CARLE ELLER V\u00c4GEN TILL V\u00c4NSTER<br><\/a><\/strong>Kaj Bj\u00f6rk<br>C N Carleson (1865-1929) \u2013 av v\u00e4nner och beundrare kallad Carle \u2013 var en m\u00e5ngsidigt beg\u00e5vad socialdemokratisk pionj\u00e4r, vars bana i h\u00f6g grad kom att pr\u00e4glas av hans f\u00f6rh\u00e5llande till den fem \u00e5r \u00e4ldre Hjalmar Branting. Han kom att spela en central roll inom v\u00e4nsteroppositionen som br\u00f6t med SAP 1917 till dess han br\u00f6t med kommunismen och blev partil\u00f6s skribent.<br>193 s, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek, Tidens f\u00f6rlag<\/p>\n\n\n\n<p>1993<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/7421954\">F\u00d6RSTA STRIDEN<br><\/a><\/strong>H\u00e5kan Bostr\u00f6m<br>P\u00e5 h\u00f6sten 1897 kallades den socialdemokratiske agitatorn F V Thorsson till Eskilstuna. Hans uppgift var att f\u00e5 fackf\u00f6reningarna att ta politisk st\u00e4llning. I en m\u00e5nad vistades han i stan och genomf\u00f6rde ett intensivt agitationsprogram. Kampen mellan socialdemokrater och liberaler, som f\u00f6retr\u00e4ddes av den unge C G Ekman, var h\u00e5rd. En roman p\u00e5 dokument\u00e4rt material.<br>303 s, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek, Tidens f\u00f6rlag<\/p>\n\n\n\n<p>1992<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/7666065\">FEM STEGEN \u00d6VER PARKETTEN<\/a> <br><\/strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"247\" class=\"wp-image-952\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/16fem_steg_over.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/16fem_steg_over.jpg 372w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/16fem_steg_over-182x300.jpg 182w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>\u2013 en bok om Rudolf V\u00e4rnlunds dramatik<br>Holger V\u00e4rnlund<br>Sonen Holger skriver om sin far f\u00f6rfattaren Rudolf V\u00e4rnlund.<br>180 s, illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek, Carlsson bokf\u00f6rlag<\/p>\n\n\n\n<p>1991<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/830538\">ARNE GEIJER OCH HANS TID 1957-1979<\/a><br><\/strong>Charles Kassman<br>Andra delen av biografin \u00f6ver Arne Geijer \u2013 den del som handlar om hans tid som LOs ordf\u00f6rande.<br>392 s, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Tidens f\u00f6rlag<\/p>\n\n\n\n<p>1990<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/7665951\">SPADEN OCH PENNAN<br><\/a><\/strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"236\" class=\"wp-image-953\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/12spaden_o_pennan.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/12spaden_o_pennan.jpg 192w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/12spaden_o_pennan-191x300.jpg 191w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>Philippe Bouquet<br>En \u00f6versikt \u00f6ver den svenska arbetarlitteraturen under 1900-talet.<br>224 s, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek,<br>Carlsson Bokf\u00f6rlag<\/p>\n\n\n\n<p>1989<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/kx5wm032hgdrn9nc\" data-type=\"URL\" data-id=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/kx5wm032hgdrn9nc\">SOCIALDEMOKRATINS SAMH\u00c4LLE<\/a><\/strong><br><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"209\" class=\"wp-image-944\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/07socaildemsamh\ufffd8alle.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/07socaildemsamh\ufffd8alle.jpg 502w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/07socaildemsamh\ufffd8alle-216x300.jpg 216w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/kx5wm032hgdrn9nc\" data-type=\"URL\" data-id=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/kx5wm032hgdrn9nc\"><br><\/a><\/strong>SAP och Sverige under 100 \u00e5r<br>Red: Klaus Misgeld, Karl Molin, Klas \u00c5mark<br>Boken finns p\u00e5 svenska, engelska och ryska. Forskningsprojekt om Socialdemokratiska Arbetarepartiet och samh\u00e4llets f\u00f6r\u00e4ndring i Sverige under 100 \u00e5r i samband med SAPs 100-\u00e5rsjubileum.<br>Villy Bergstr\u00f6m: Program och ekonomisk politik 1920 \u2013 1988. SAP i regeringsst\u00e4llning<br>Klas \u00c5mark: Sammanh\u00e5llning och intressepolitik. Socialdemokratin och fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen i samarbete och p\u00e5 skilda v\u00e4gar<br>Claes-Erik Odhner: Arbetare och b\u00f6nder formar den svenska modellen. Socialdemokratin och jordbrukspolitiken<br>Peter Billing, Lars Olsson, Mikael Stigendal: Malm\u00f6 \u2013 V\u00e5r stad. Om socialdemokratins lokalpolitik<br>Thord Str\u00f6mberg: Historien om bostadsmarknadens politisering. Socialdemokraterna och bostadsfr\u00e5gan<br>Ann-Sofie Ohlander: Det osynliga barnet? Kampen om den socialdemokratiska familjepolitiken<br>Bo Lindensj\u00f6: Fr\u00e5n liberal bottenskola till allm\u00e4n grundskola. En huvudlinje i socialdemokratisk skolpolitik<br>G\u00f6sta Esping-Andersen: J\u00e4mlikhet, effektivitet och makt. Socialdemokratisk v\u00e4lf\u00e4rdspolitik<br>Alf W Johansson och Torbj\u00f6rn Norman: Sveriges s\u00e4kerhet och v\u00e4rldens fred. Socialdemokratin och utrikespolitiken<br>Gullan Gidlund: Folkr\u00f6relsepartiet och den politiska styrelsen. SAP:s organisationsutveckling<br>Karl Molin: Partistrid och partiansvar. En studie i socialdemokratisk f\u00f6rsvarsdebatt<br>G\u00f6ran Therborn: Nation och klass, tur och skicklighet. V\u00e4gar till st\u00e4ndig (?) makt<br>Tim Tilton: Ideologins roll i socialdemokratisk politik.<br>455 s, illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek, Tidens f\u00f6rlag<\/p>\n\n\n\n<p>1987<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/541797\" data-type=\"URL\" data-id=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/541797\">ARBETARE I R\u00d6RELSE DEL 2<br><\/a><\/strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"238\" class=\"wp-image-959\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/56arbetare__rorelse2.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/56arbetare__rorelse2.jpg 385w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/56arbetare__rorelse2-189x300.jpg 189w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>Bunny Ragnerstam<br>Andra delen av kr\u00f6nikan \u00f6ver den svenska arbetarklassens tidiga organiseringsstr\u00e4vanden. Det nya riket. F\u00e4der till ett folk. G\u00f6teborgare, f\u00f6rena er! Brott och straff. Frihet, j\u00e4mlikhet och herrskap. Vredens \u00e5r.<br>Upp till kamp emot n\u00f6den. Sista striden b\u00f6rjar. <br>326 s, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek, \/Gidlunds f\u00f6rlag<br><br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/7421462\" data-type=\"URL\" data-id=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/7421462\">MEMOARER<\/a><\/strong><br>Charles Lindley (1865-1957)<br>Bearbetade och med inledning av Olle Rytterbrant<br>Charles Lindley var den ledande kraften n\u00e4r Transportarbetaref\u00f6rbundet bildades 1897. Dessf\u00f6rinnan hade han varit internationellt verksam inom Transportarbetarefederationen vars pionj\u00e4rer han tillh\u00f6rde. Lindley var m\u00e5ng\u00e5rig ledamot av LOs landssekretariat och den socialdemokratiska partistyrelsen.<br>306 s, illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Arbetarr\u00f6relsens arkiv och<br>bibliotek, Tidens f\u00f6rlag<\/p>\n\n\n\n<p>1986<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/7668462\">BRODER R\u00c4CK MIG DIN HAND<\/a>:<br><\/strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"234\" class=\"wp-image-954\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/11broder_rack_mig.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/11broder_rack_mig.jpg 194w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/11broder_rack_mig-193x300.jpg 193w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>fr\u00e5n Vita Bergen till R\u00f6da bantorget<br>Sigurd Klockare<br>Skall v\u00e5r fana vara bl\u00e5 eller r\u00f6d? 1881-1885<br>Folkets naturliga r\u00e4ttsmedvetande. 1887-1891<br>Herman Lindqvist tar \u00f6ver efter Rasmus Hansen. 1892-1896<br>Fack och politik. 1897-1902<br>Storstrejken som politiskt kampmedel. 1902-1907<br>Storstrejksnederlag och demokratiskt genombrott. 1908-1911<br>208 s, illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek, Gidlunds f\u00f6rlag<\/p>\n\n\n\n<p>1985<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/541796\">ARBETARE I R\u00d6RELSE F\u00d6RE M\u00c4STER PALM DEL 1<\/a><br><\/strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"236\" class=\"wp-image-960\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/55arbetare_i_r\ufffd9arelse1.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/55arbetare_i_r\ufffd9arelse1.jpg 387w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/55arbetare_i_r\ufffd9arelse1-191x300.jpg 191w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>Bunny Ragnerstam<br>Historisk kr\u00f6nika om den svenska arbetarklassens f\u00f6rsta organisationsstr\u00e4vanden p\u00e5 1840-talet. Det f\u00f6rsta steget. De arbetande klassernas l\u00e4ge. Pionj\u00e4rernas och deras tid. Bildning och arbetarpolitik. Typografernas l\u00e5nga kamp. Svensk kommunism. Mars 1848 &#8211; F\u00f6rspelet. Mars -1848 Upproret. Makt och m\u00e4nniskor.<br>312 s, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek, Gidlunds f\u00f6rlag<\/p>\n\n\n\n<p>1984<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/8369373\" data-type=\"URL\" data-id=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/8369373\">SOCIALISMENS ID\u00c9HISTORIA<br><\/a><\/strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"236\" class=\"wp-image-955\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/30socialismens_idehisstoria.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/30socialismens_idehisstoria.jpg 384w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/30socialismens_idehisstoria-190x300.jpg 190w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>En inledning<br>Ronny Ambj\u00f6rnsson<br>Guld\u00e5ldersdr\u00f6m och tusen\u00e5rsrike. B\u00f6nder, k\u00e4ttare och helgon. Trumslagare, spiritualister och vederd\u00f6pare. Utopia och Solstaten. Engelska revolutionen: utj\u00e4mnarna, gr\u00e4varna och pratmakarna.<br>Franska revolutionen: De j\u00e4mlikas sammansv\u00e4rjning. De socialistiska utopisterna. Marx och socialismen. Socialism som projekt.<br>239 s, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek, Gidlunds f\u00f6rlag<\/p>\n\n\n\n<p>1983<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/7791430\">S\u00d6K REDA P\u00c5, TA VARA P\u00c5, LEVANDEG\u00d6R!<\/a><\/strong><br>Gunnar Sill\u00e9n, Stellan Andersson, Bunny Ragnestam<br>Arbetets historia och arkiven. Vad kulturminnesv\u00e5rd \u00e4r. Kultur-minnesv\u00e5rdens organisation. Ta fasta p\u00e5 (Om ideologi). Ta reda p\u00e5 (om kunskap). Ta vara p\u00e5 (om bevarande). Att levandeg\u00f6ra.<br>132 s, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Arbetarnas Bildningsf\u00f6rbund, Landsorganisationen i Sverige<\/p>\n\n\n\n<p>1982<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/7791428\" data-type=\"URL\" data-id=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/7791428\">MULLRANDE \u00c5SKA<br><\/a><\/strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"113\" class=\"wp-image-940\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/01klockareS-rotated.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/01klockareS-rotated.jpg 390w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/01klockareS-300x227.jpg 300w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>Sigurd Klockare<br>R\u00f6str\u00e4ttens f\u00f6rk\u00e4mpar. \u00c5rtal p\u00e5 v\u00e4gen mot politisk demokrati. De hemliga protokollen fr\u00e5n Socialdemokratiska arbetarpartiets extra kongresser 1902 och 1907.<br>208 s, illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek<\/p>\n\n\n\n<p>1981<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/7629182\" data-type=\"URL\" data-id=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/7629182\">V\u00c4GEN TILL UPPDRAGEN<\/a><br><\/strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"215\" class=\"wp-image-956\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/31vagen_till_uppdragen.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/31vagen_till_uppdragen.jpg 413w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/31vagen_till_uppdragen-209x300.jpg 209w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>Red: Karin Fredriksson, Lennart Vallstrand, Einar I Karlsson, Sven Jerstedt.<br>20 pensionerade ombudsm\u00e4n ber\u00e4ttar om sin bakgrund och sin v\u00e4g fr\u00e5n gr\u00e4srotsniv\u00e5 till fackliga ombudsm\u00e4n.<br>Axel Adamsson: V\u00e4ckt f\u00f6r arbetarr\u00f6relsen<br>G\u00f6sta Andersson: Har den som segrar r\u00e4tt?<br>Eskils Asplund: Strejker och gemenskap<br>Ivar Bj\u00f6rk: Fr\u00e5n dr\u00e4ng till ombudsman<br>John Broman: En gammal murare minns<br>Pontus Erikson: Den minste i dubbels\u00e4ngen<br>John Gustafsson: All v\u00e5r b\u00f6rjan var stenh\u00e5rd<br>Erik Halvarsson: Vattenrallare och funktion\u00e4r<br>Karl Holmgren: K\u00f6rkort \u2013 facklig start<br>V\u00e4in\u00f6 J\u00e4rvi: Ombudsman i litet f\u00f6rbund<br>Einar I Karlsson: Slumpen i mitt liv<br>Sture W Lantz: F\u00f6dd med socialismen<br>Knut Moberg: H\u00e4ndelsen var den\u2026<br>Elin Mossberg: Kvinna i Kommunal<br>Elna Nilsson: Man f\u00e5r aldrig f\u00f6rtr\u00f6ttas<br>Eva Olsson: N\u00e4r vi blir hundratusen\u2026<br>Helge Pettersson: Det har varit som en saga<br>Johan Svedberg: J\u00e4rnbruksminnen fr\u00e5n Metall<br>Johannes Svensson: Fattigbarn \u2013 f\u00f6rbundskass\u00f6r<br>Charles Winroth: G\u00e5 dit stigen b\u00e4r\u2026<br>270 s, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap<\/p>\n\n\n\n<p><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/325385\" data-type=\"URL\" data-id=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/325385\">ARBETETS MINNESM\u00c4RKEN<br><\/a><\/strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"214\" class=\"wp-image-942\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/02arbetetminnesm\ufffd8arken.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/02arbetetminnesm\ufffd8arken.jpg 291w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/02arbetetminnesm\ufffd8arken-210x300.jpg 210w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>Red: G\u00f6sta Fagerholm, Sive Hallgren, Bertil Jansson<br>Fackf\u00f6reningsr\u00f6relsen och arbetets minnesm\u00e4rken, Arbetets historia \u00e4r inte ofarlig, Arbetarr\u00f6relsen i kulturlandskapet, Beredskapsarbete som kulturminnesv\u00e5rd, Treklang: museer, arkiv, bibliotek, Historien som verktyg, Arbetarr\u00f6relsen m\u00e5ste befria sin egen historia<br>44 s, illustrerad, Landsorganisationen i Sverige, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap<\/p>\n\n\n\n<p>1980<br><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/461829\" data-type=\"URL\" data-id=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/461829\"><strong>KVINNOR I FACKET<\/strong><br><\/a><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"237\" class=\"wp-image-969\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/48aks_arsbok_80.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/48aks_arsbok_80.jpg 328w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/48aks_arsbok_80-190x300.jpg 190w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>Arbetarr\u00f6relsens \u00e5rsbok 1980<br>Kvinnorepresentationen inom LO-f\u00f6rbundens centrala organ<br>Gunnar Qvist: Klasspolitik eller k\u00f6nspolitik i j\u00e4mst\u00e4lldhetsarbetet<br>Rita Liljestr\u00f6m: Har j\u00e4mst\u00e4lldheten mellan kvinnor och m\u00e4n n\u00e5got att g\u00f6ra med hur det g\u00e5r f\u00f6r \u201dArbetarklassen i v\u00e4lf\u00e4rdskapitalismen?\u201d<br>Intervjuer med fackligt aktiva kvinnor.<br>192 s, illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek<\/p>\n\n\n\n<p>1979<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/387731\">METALLARBETARE I STOCKHOLM<\/a><\/strong><br><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"242\" class=\"wp-image-1005\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/47aks_\ufffd8crsbok_79.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/47aks_\ufffd8crsbok_79.jpg 327w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/47aks_\ufffd8crsbok_79-186x300.jpg 186w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>Arbetarr\u00f6relsens \u00e5rsbokl 1979<br>John Husberg: Stockholms Metallarbetarefackf\u00f6rening<br>Intervjuer med metallarbetare<br>J\u00e4rnarbetarens s\u00e5ng<br>200 s, illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Arbetarr\u00f6relsens arkiv och<br>bibliotek<\/p>\n\n\n\n<p>1978<strong><br><\/strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/462139\"><strong>EN REFORMISTISK KULTURREVOLUTION<\/strong><br><\/a><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"239\" class=\"wp-image-1006\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/46aks_arsbok78.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/46aks_arsbok78.jpg 329w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/46aks_arsbok78-188x300.jpg 188w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>Arbetarr\u00f6relsens \u00e5rsbok 1978<br>Hans Skoglund: Arbetarr\u00f6relsen och kulturen<br>Ylva Eriksson: Nytt f\u00f6reningsliv<br>Alf Ohlsson: Folketshush\u00f6rnan\/bokcaf\u00e9 \u2013 en bra id\u00e9<br>Susanne Gustafsson: Det v\u00e5ras f\u00f6r filmen.<br>Jan-Ivar Johansson: Ljud och bildverksamhet i arbetarr\u00f6relsen \u2013 exemplet Lule\u00e5<br>Marie Hemming, Eivor Nordlund: LOs kursverksamhet och kulturen<br>Arne Olsson: F\u00f6reningsverksamhet p\u00e5 SKF i G\u00f6teborg<br>G\u00f6ran Kihl: Kommunen, kulturen och f\u00f6reningslivet<br>Bengt Andersson: Utropstecken i norr eller kulturrapport fr\u00e5n en provins<br>Gunnar Sill\u00e9n: Om dokumentation av industri- och arbetarminnen<br>182 s, illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek<br><br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/7420622\">ARBETARNAS KULTURHISTORISKA S\u00c4LLSKAP<\/a><br><\/strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"207\" class=\"wp-image-978\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/54aks_minnesskrift.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/54aks_minnesskrift.jpg 426w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/54aks_minnesskrift-217x300.jpg 217w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>Minnesskrift 1926-1976<br>Sture W Lantz red<br>Sture W Lantz: Ett halvsekel i kulturens tj\u00e4nst<br>Sten Sj\u00f6berg: Pionj\u00e4ren och trotj\u00e4naren Oscar Borge<br>John Lindgren och August Palm<br>Lars Wessman: Arbetarr\u00f6relsens arkiv \u2013 k\u00e4lla och inspiration f\u00f6r forskning<br>Arbetare minns \u2013 om l\u00e4sning, b\u00f6cker och bibliotek (intervjuer)<br>208 s, illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Tidens f\u00f6rlag<\/p>\n\n\n\n<p>1977<br><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/462151\"><strong>ARBETARR\u00d6RELSEN OCH LITTERATUREN<\/strong><br><\/a><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"238\" class=\"wp-image-1007\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/45aks_arsbok77.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/45aks_arsbok77.jpg 327w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/45aks_arsbok77-189x300.jpg 189w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>Arbetarr\u00f6relsens \u00e5rsbok 1977<br>Debatt om arbetarr\u00f6relsen och litteraturen.<br>Gunnar Str\u00e4ng: Fr\u00e5n lantarbetaragitation till budgetberedning<br>90 s, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Arbetarr\u00f6relsens arkiv<\/p>\n\n\n\n<p>1976<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/8202372\">I KAMP F\u00d6R EN IDENTITET<br><\/a><\/strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"243\" class=\"wp-image-974\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/49i_kamp_for_en_id.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/49i_kamp_for_en_id.jpg 326w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/49i_kamp_for_en_id-185x300.jpg 185w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>En kr\u00f6nika om m\u00e4nniskors villkor i omvandlingsbygd<br>Sture W Lantz<br>Bondeland. Storindustrin invaderar K\u00e4vlingebygden. Fackliga, politiska och ideella organisationer f\u00f6re f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget. Omvandlingsprocessen och den sociala situationen. Uppmarsch \u2013 Konfrontation. Nya initiativ och organisationer. Krig \u2013 Kris \u2013Arbetsl\u00f6shet. Bokslut.<br>176 s, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek<\/p>\n\n\n\n<p>1976<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/1296942?tab1=vers#more_info\">ARBETARR\u00d6RELSENS \u00c5RSBOK 1976<br><\/a><\/strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"240\" class=\"wp-image-1008\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/44aks_arsbok76.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/44aks_arsbok76.jpg 324w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/44aks_arsbok76-187x300.jpg 187w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>Sven Ove Hansson inleder boken med en redog\u00f6relse f\u00f6r kvinnosynen hos Marx och Engels. Anna Lisa Berkling, Per Albin Hanssons dotter, bidrar med en uppsats om faderns syn p\u00e5 problemen krig, neutralitet och socialism. Uppgifterna har h\u00e4mtats ur Per Albin Hanssons journalistik 1916-1918. Lucjan Szulkin skildrar sina egna och hundratusentals andra polska medborgares upplevelser i Warszawas underjordiska ghetto under andra v\u00e4rldskrigets f\u00f6rsta \u00e5r, d\u00e5 hundratusentals judar av nazisterna s\u00e4ndes till koncentrationsl\u00e4gret i Treblinka f\u00f6r att f\u00f6rintas. Karl Lindell ber\u00e4ttar om sitt verksamma liv och om m\u00e4nniskor han m\u00f6tt fr\u00e5n tiden som jordbruksarbetare till tiden som generaldirekt\u00f6r. Lindell ber\u00e4ttar om<br>fattigsveriges villkor, och om den facklige funktion\u00e4rens slitsamma vardag. Hans &#8221;Minnen och h\u00e5gkomster&#8221; \u00e4r ocks\u00e5 en lovs\u00e5ng till det fria och frivilliga bildningsarbete som i studiecirklar, f\u00f6rel\u00e4sningar och sj\u00e4lvstudier i det d\u00e5tida verkliga klassamh\u00e4llet var det enda som stod till buds f\u00f6r den arbetarungdom som ville \u00f6ka sitt vetande.<br>Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek, Prisma f\u00f6rlag<\/p>\n\n\n\n<p>1975<br><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/7406512\"><strong>KVINNOR I ARBETARR\u00d6RELSEN<\/strong><\/a><br>H\u00e5gkomster och intervjuer sammanst\u00e4llda av Eva Karlsson<br>Arbetarr\u00f6relsens \u00e5rsbok 1975<br>\u00c5ret 1975 var klassat som ett internationellt kvinno\u00e5r. Eva Karlsson, redakt\u00f6r f\u00f6r \u00e5rsboken, har under huvudrubriken &#8221;Kvinnor i arbetarr\u00f6relsen&#8221; l\u00e5tit en rad inom arbetarr\u00f6relsen v\u00e4lk\u00e4nda kvinnor komma till tals. Efter ett klarl\u00e4ggande f\u00f6rord av Eva Karlsson, f\u00f6ljt av en uppsats av Gunnar Qvist &#8221;Landsorganisationen i Sverige och kvinnorna p\u00e5 arbetsmarknaden 1898-1973&#8221; f\u00f6ljer inl\u00e4gg av Astrid Hedenvind, Elvira Holmberg, G\u00f6ta Ekblom, Harriet Wallbom, Greta Silfverb\u00e4ck, Majken Frivall,<br>Karin Ols\u00e9n, Sigrid Ekendahl, Viola Westerlund, Birgit Hedberg och Birgitta von Otter. De ger en m\u00e5ngsidig belysning av kvinnornas situation b\u00e5de p\u00e5 arbetsmarknaden, i hemmet, i samh\u00e4llet. Till detta avsnitt fogas s\u00e5 Olof Palmes anf\u00f6rande den 23 juni 1975 vid FN:s kvinnokonferens i Mexico.<br>128 s, illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek, Prisma f\u00f6rlag<\/p>\n\n\n\n<p>1974<strong><br><\/strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/7406454\"><strong>GLASARBETARMINNEN FR\u00c5N SURTE<\/strong><br><\/a><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"248\" class=\"wp-image-1009\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/43aks_arsbok74.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/43aks_arsbok74.jpg 316w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/43aks_arsbok74-181x300.jpg 181w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>Arbetare och b\u00f6nder 1890-1940<br>Arbetarr\u00f6relsens \u00e5rsbok 1974<br>Tio intervjuer med \u00e4ldre glasarbetare fr\u00e5n Surte, gjorda 1947 av Lennart Vallstrand. Det g\u00e4llde arbetare f\u00f6dda p\u00e5 1870-80talen, med minnen fr\u00e5n barnarbetet i glasbruket, den l\u00e5nga arbetstiden, fattigdomen, ofriheten, spritmissbruket, kampen f\u00f6r f\u00f6reningsr\u00e4tt och medbest\u00e4mmande. Det dr\u00f6jde till 1911 innan socialdemokratiska partiet utformade ett eget jordbruksprogram. Det ligger en historiskt intressant utveckling mellan tillkomsten av det programmet och det samarbete, som under trycket av en omfattande arbetsl\u00f6shet och m\u00e5nga konkurser inom jordbruket under f\u00f6rsta h\u00e4lften av 1930-talet resulterade i den bekanta krisuppg\u00f6relsen mellan b\u00f6nderna och socialdemokraterna. Hela denna utveckling belyses av Lars Bj\u00f6rlin och Per Thullberg.<br>190 s, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek, Prisma f\u00f6rlag<\/p>\n\n\n\n<p>1973<strong><br><\/strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/7406391\"><strong>ARTHUR ENGBERG \u2013 PUBLICIST OCH POLITIKER<\/strong><\/a><br>Arbetarr\u00f6relsens \u00e5rsbok 1973<br>Lars och Nils Beltzen<br>Ett portr\u00e4tt i helfigur av en s\u00e4llsynt beg\u00e5vad publicist, som dessutom spelade en betydelsefull roll inom det socialdemokratiska partiet fr\u00e5n omkring 1917 till sin d\u00f6d 1944. Det \u00e4r i huvudsak Engbergs efterl\u00e4mnade papper som legat till grund f\u00f6r den omfattande uppsatsen, men \u00e4ven andra k\u00e4llor har utnyttjats.<br>276 s, illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek, Prisma f\u00f6rlag<\/p>\n\n\n\n<p>1972<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/7406295\">ARBETARNA OCH TEATERN<\/a><br><\/strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"241\" class=\"wp-image-984\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/42aks_arsbok_72.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/42aks_arsbok_72.jpg 327w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/42aks_arsbok_72-187x300.jpg 187w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>Arbetarr\u00f6relsens \u00e5rsbok 1972<br>Richard Estreen har ur arkiv och tidningar samlat stoff och genom intervjuer lyckats skapa en fyllig bild av den teaterrepertoar som presenterades omkring sekelskiftet i arbetarf\u00f6reningar, nykterhetsorganisationer, ungdomsklubbar, arbetarekommuner samt i Folkets hus och Folkets parker landet runt. J\u00e4mf\u00f6relser g\u00f6rs med tysk och finsk arbetarteater. F\u00f6r att belysa de problem den internationella arbetarr\u00f6relsen st\u00e4lldes inf\u00f6r under f\u00f6rsta v\u00e4rldskriget, d\u00e5 f\u00f6rhoppningen om att arbetarklassen skulle kunna hejda kriget, rasade samman, \u00e5terges brev och telegram fr\u00e5n familjen Karl Liebknecht till Hjalmar Branting, tidigare ej publicerade. Breven \u00e4r publicerade p\u00e5 tyska med h\u00e4nsyn till forskare fr\u00e5n andra l\u00e4nder, men \u00f6versatta till svenska.<br>215 s, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Arbetarr\u00f6relsens arkiv och bibliotek, Prisma f\u00f6rlag<\/p>\n\n\n\n<p>1971<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/462184\">ARBETARR\u00d6RELSENS \u00c5RSBOK 1971<br><\/a><\/strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"242\" class=\"wp-image-983\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/41aks_arsbok_71.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/41aks_arsbok_71.jpg 321w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/41aks_arsbok_71-186x300.jpg 186w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>Ernst Wigforss: Icke allenast av br\u00f6d. \u00c4r v\u00e4lst\u00e5ndet oj\u00e4mnt f\u00f6rdelat? Varp\u00e5 beror det att n\u00e5gra m\u00e4nniskor \u00e4ro rika och andra fattiga? Produktion och f\u00f6rdelning. Den oj\u00e4mna f\u00f6rdelningen h\u00e4mmar produktionen. Den fria konkurrensen h\u00e4mmar produktionen. Lika start. Organisation. Konsumenternas socialism. Konsumenternas f\u00f6rvaltningsproblem.<br>Gustav M\u00f6ller: H\u00e5gkomster. Barndomen. Hos R F Berg. Mitt m\u00f6te med arbetarr\u00f6relsen. Samlingsregeringen. Inkomstpr\u00f6vade pensioner. Partiledarvalet 1946. Dyrtidstill\u00e4ggen. Sjukf\u00f6rs\u00e4kringen.<br>208 s, illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Arbetarr\u00f6relsens arkiv och<br>bibliotek, Prisma f\u00f6rlag<\/p>\n\n\n\n<p>1970<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/3681358\">ARBETARR\u00d6RELSENS \u00c5RSBOK 1970<br><\/a><\/strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"242\" class=\"wp-image-982\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/40aks_arsbok_70.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/40aks_arsbok_70.jpg 320w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/40aks_arsbok_70-186x300.jpg 186w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>Jarl Torbacke: \u201dDen stora koalitionen\u201d \u2013 en borttappad tanke i svensk politik<br>Berndt \u00d6hman: Inkomst- och arbetsmarknadspolitik som medel i stabiliseringspolitiken<br>Eva Karlsson: Arbetarr\u00f6relsens arkiv \u2013 vad \u00e4r det?<br>Hjalmar Mehr: Lenin och revolution i Ryssland och Sverige<br>Bernt Schiller: \u00a732 \u201dArbetsgivaren har r\u00e4tt att fritt antaga och avskeda arbetare\u2026\u201d<br>Lennart Persson: Den f\u00f6rsta syndikaliststrejken<br>Christer Kilbrink: Arbetarfr\u00e5gor vid R\u00f6rstrands porslinsfabrik 1891<br>Hans Wattrang: Inf\u00f6r makt\u00f6vertagandet. Kommunistisk politik i Tjeckoslovakien 1945-48<br>184 s, illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Arbetarr\u00f6relsens arkiv och<br>bibliotek, Prisma f\u00f6rlag<\/p>\n\n\n\n<p>1969<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/3177432\">\u00c5RSBOKEN 1969<\/a><\/strong><br>Ingvar Flink: Hungerr\u00f6relsen i V\u00e4stervik 1917.<br>C F Bj\u00f6rjklund: Att vara f\u00e5nge.<br>Ture Nerman: Bostadsel\u00e4nde 1850.<br>Utl\u00e4ndsk litteratur i Arbetarr\u00f6relsens arkiv.<\/p>\n\n\n\n<p>1968<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/3177432\">\u00c5RSBOKEN 1968<\/a><br><\/strong>Ture Nerman: M\u00e4ster Palms korrekturl\u00e4sare.<br>Sten Sj\u00f6berg: Internationalen \u2013 Pottier, Degeyter och Menander.<br>(John Lindgren) Vivien Palmer: Frederick Palm.<br>Alfred K\u00e4mpe: En svensk revolution 1811.<\/p>\n\n\n\n<p>1967<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/3177432\">\u00c5RSBOKEN 1967<\/a><\/strong><br>Den materialistiska historieuppfattningen<br>Andreas Johnson: I arbetarblad f\u00f6r 60 \u00e5r sedan.<br>Per Lind: Personminnen fr\u00e5n Arbetarr\u00f6relsens arkiv.<br>Akademikerna i svensk arbetarr\u00f6relse.<br>Ture Nerman: Gunnar Wennerberg och kommunismen.<br>Ture Nerman: 1800-talets \u00f6verhet m\u00f6ter arbetarna 2.<\/p>\n\n\n\n<p>1966<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/3177432\">\u00c5RSBOKEN 1966<\/a><\/strong><br>John Lindgren: Theodor Palm \u2013 \u00e4ventyraren \u2013 konstn\u00e4ren<br>Viking Winb\u00e4ck: Anton Nystr\u00f6m, strejkledare 1881<br>Bengt Stenmark: Ljus \u00f6ver landet \u2013 1907<br>Fabian, Maja och Ossian-Nilsson i sexualdebatt 1903.<br>\u201dKlubben\u201d \u2013 arbetarfunktion\u00e4rernas organisation.<br>C J Bj\u00f6rklund: Ungsocialismens skriftverksamhet.<br>Johan Nord: En dr\u00e4ngpojkes arbetsdag 1905.<br>Ture Nerman: 1880-talets \u00f6verhet m\u00f6ter arbetarna 1.<br><br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/748831\">ARBETARR\u00d6RELSENS NYKTERHETSPOLITIK<\/a><br><\/strong>uttalanden och historik samlade av Ture Nerman<br>95 s, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap<\/p>\n\n\n\n<p>1965<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/3177432\">\u00c5RSBOKEN<\/a><\/strong><br>Bernhard Eriksson, Yngve Hugo, Paul Bj\u00f6rk: Brunnsviksminnen.<br>Agne Gustavsson: En socialistisk framtidsstat.<br>Ture Nerman: Charles Lindley \u2013 ett hundra\u00e5rsminne.<br>John Lindgren: D\u00e5 Ni var radikalt.<br>G\u00f6sta Langenfelt: \u00c5ttatimmarsdagens anor.<br>Otto Grimlund: Fr\u00e5n Axel Danielsson till Lenin.<br>Theodor Palm: Med August Palm p\u00e5 80-talet<br>Arbetarr\u00f6relsen i akademisk forskning (f\u00f6rteckning \u00f6ver cirka 200 akademiska<br>avhandlingar vid universiteten i G\u00f6teborg, Lund, Stockholm och<br>Uppsala 1950-1964.<\/p>\n\n\n\n<p>1964<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/3177432\">\u00c5RSBOKEN<\/a><\/strong><br>Axel Uhl\u00e9n: Fredrik Vilhelm Thorsson<br>Alf Ahlberg: Gunnar Hirdman<br>Abel Carlsson: Ung arbetare n\u00e4r seklet var ungt<br>Per Albin Hansson, Sigfrid Hansson, Gustav M\u00f6ller m fl: Kvinnofr\u00e5gan och<br>kamratandan i Malm\u00f6 SDUK 1905-1906<br>Sven Ekstr\u00f6m: Gamla Gardet \u2013 alltj\u00e4mt \u201dungdemokrater\u201d<br>Svensk fackf\u00f6reningsbibliografi II<\/p>\n\n\n\n<p><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/119458\">F\u00d6RSTA INTERNATIONALEN 1864-1876<\/a><\/strong><br>en jubileumshistorik<br>Ture Nerman<br>108s, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap<\/p>\n\n\n\n<p>1963<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/3177432\">\u00c5RSBOKEN<\/a><\/strong><br>Torvald Karlbom: Forskningen inom arbetarr\u00f6relsen<br>Tage Lindbom: I framtidens tj\u00e4nst<br>Axel Uhl\u00e9n: VEM FICK R\u00c4TT (Rydberg \u2013 Branting)<br>Ture Nerman: De 39 f\u00f6rsta<br>Alvar Alsterdal: (Axel Danielsson) Fr\u00e5n liberal student till r\u00f6str\u00e4ttsk\u00e4mpe<br>L H Land\u00e9n: Hinke M\u00e4nniskov\u00e4n<br>Ture Nerman: F\u00f6rsta Internationalen \u2013 ett hundra\u00e5rsminne<br>Svensk fackf\u00f6reningsbibliografi I<\/p>\n\n\n\n<p>1960<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/53842\">OR\u00c4DDA RIDDARE AV PENNAN<br><\/a><\/strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"218\" class=\"wp-image-967\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/33oradda_riddare.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/33oradda_riddare.jpg 416w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/33oradda_riddare-207x300.jpg 207w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>C J Bj\u00f6rklund<br>I sin egenskap av redakt\u00f6r f\u00f6r tidningen Brand kom f\u00f6rfattaren tidigt i kontakt med en l\u00e5ng rad unga arbetardiktare, av vilka n\u00e4stan samtliga l\u00e4ngre fram i tiden kom att bli k\u00e4nda och uppskattade. Erik Lindorm, Vilhelm Ekelund, Fabian M\u00e5nsson, Ragnar J\u00e4ndel, Rudolf V\u00e4rnlund, Gustav HedenvindEriksson, Eyvind Johnson, Ragnar Holmstr\u00f6m, Moa Martinson och CarlEmil Englund \u00e4r bland dem Bj\u00f6rklund<br>karakt\u00e4riserat i sin bok.<br>266 s, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Rab\u00e9n &amp; Sj\u00f6gren<\/p>\n\n\n\n<p>1959<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/688390\">STENHAMRAMINNEN FR\u00c5N SEKELSKIFTET<br><\/a><\/strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"220\" class=\"wp-image-970\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/13stenhamra.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/13stenhamra.jpg 208w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/13stenhamra-205x300.jpg 205w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>Liv och arbete vid Stockholms stads stenhuggerisamh\u00e4lle p\u00e5 Svartsj\u00f6landet<br>Sigfrid L\u00e5\u00e5s<br>En brett upplagd skildring av f\u00f6rh\u00e5llandena i stenhuggarsamh\u00e4llet Stenhamra, om det h\u00e5rda yrket, de primitiva kommunikationerna, den bristf\u00e4lliga skolundervisningen, om livet i helg och s\u00f6cken f\u00f6r m\u00e4nniskorna i det lilla samh\u00e4llet.<br>277 s, illustrerad med teckningar av f\u00f6rfattaren. Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap<\/p>\n\n\n\n<p>1955<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/1447679\">SKANDINAVER P\u00c5 V\u00c4NSTERFLYGELN I USA<br><\/a><\/strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"222\" class=\"wp-image-971\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/38skandinaver_p\ufffd8c_vanster.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/38skandinaver_p\ufffd8c_vanster.jpg 415w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/38skandinaver_p\ufffd8c_vanster-203x300.jpg 203w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>Henry Bengston<br>Boken handlar om de skandinaviska utvandrarnas verksamhet decennierna efter sekelskiftet. F\u00f6rfattaren hade, innan han i seklets b\u00f6rjan utvandrade till Canada, kommit i kontakt med de socialistiska id\u00e9str\u00f6mningarna, och den uppeh\u00f6lls sedan han f\u00e5tt anst\u00e4llning som skogsarbetare i Port Arthur, Canada. Sedan f\u00e4rden g\u00e5tt vidare till Chicago blev han aktiv s\u00e5v\u00e4l inom den svenskamerikanska arbetarr\u00f6relsen<br>som inom Svenska Bildningsf\u00f6rbundet. Sakkunnigt skildrar han den amerikanska arbetarr\u00f6relsen, den h\u00e4nsynsl\u00f6sa f\u00f6rf\u00f6ljelsen av aktiva medlemmar d\u00e4r v\u00e5ld och r\u00e4tteg\u00e5ngar utgjorde sj\u00e4lvklara inslag.<br>210 s, illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Kooperativa F\u00f6rbundets<br>bokf\u00f6rlag<\/p>\n\n\n\n<p>1954<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/1179637\">AGDA \u00d6STLUND \u2013 PIONJ\u00c4R I GENOMBROTTSTID<br><\/a><\/strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"222\" class=\"wp-image-972\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/57agda_ostling.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/57agda_ostling.jpg 421w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/57agda_ostling-202x300.jpg 202w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>Hulda Flood<br>Agda \u00d6stlund representerade arbetarr\u00f6relsen i riksdagen under n\u00e4ra 20 \u00e5r fram till 1940. Dessf\u00f6rinnan var hon med och slogs f\u00f6r den allm\u00e4nna r\u00f6str\u00e4tten fr\u00e5n omkring sekelskiftet till den definitiva segern 1921.<br>126 s, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Kooperativa F\u00f6rbundets f\u00f6rlag<\/p>\n\n\n\n<p>1953<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/1447678\">EN GRUVARBETARES MINNEN<br><\/a><\/strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"227\" class=\"wp-image-1019\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/26en_gruvarbetare_minnen.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/26en_gruvarbetare_minnen.jpg 409w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/26en_gruvarbetare_minnen-199x300.jpg 199w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>Olle Wiik<br>Gruvarbetarens vardag skildras av en som gick den l\u00e5nga v\u00e4gen fr\u00e5n gruvpojke till gruvkarl, sedan han p\u00e5 grund av det om\u00f6jliga i att plocka fram 2,00 kronor m\u00e5ste avst\u00e5 fr\u00e5n ungdomsdr\u00f6mmen om en kurs p\u00e5<br>Bergsskolan.<br>110 s, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap<\/p>\n\n\n\n<p>1952<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/1447677\">MITT LIV SOM DYKARE<br><\/a><\/strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"224\" class=\"wp-image-1018\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/19mitt_liv_som_dyk.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/19mitt_liv_som_dyk.jpg 414w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/19mitt_liv_som_dyk-201x300.jpg 201w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>Erik Lagerstr\u00f6m<br>210 s, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap<\/p>\n\n\n\n<p>1951<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/1447675\">FYRTIOFEM \u00c5R I SKANSEN<br><\/a><\/strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"224\" class=\"wp-image-1002\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/18fyrtiofem_ar_i.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/18fyrtiofem_ar_i.jpg 206w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/18fyrtiofem_ar_i-201x300.jpg 201w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>Nils Andersson<br>Det \u00e4r en l\u00e5ng seglats p\u00e5 v\u00e4rldshaven som f\u00f6rfattaren tar l\u00e4saren med p\u00e5. Sin f\u00f6rsta hyra tog han p\u00e5 en norsk bark 1896 och d\u00e4rmed b\u00f6rjade ett \u00e4ventyrligt liv p\u00e5 gamla djuphavsseglare runt jorden. M\u00e5nga v\u00e4rdefulla upplysningar ges om det liv i skansarna och p\u00e5 durk och d\u00e4ck som den tidens sj\u00f6m\u00e4n fick n\u00f6ja sig med. Rymningar, shanghajning och annat som h\u00f6rde den tidens sj\u00f6mansliv till har ocks\u00e5 kommit med i ber\u00e4ttelsen, liksom j\u00e4mf\u00f6relser med tidigare f\u00f6rh\u00e5llanden och dem som senare uppn\u00e5tts genom fackliga \u00e5tg\u00e4rder.<br>163 s, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap<\/p>\n\n\n\n<p><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/1447676\">FEMTIO \u00c5R I TELEGRAFVERKETS TJ\u00c4NST<br><\/a><\/strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"224\" class=\"wp-image-1017\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/28FEMT1.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/28FEMT1.jpg 414w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/28FEMT1-201x300.jpg 201w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>En linjem\u00e4stares minnen<br>Oscar Skillt<br>F\u00f6rfattaren och f\u00f6re detta linjem\u00e4staren skildrar ett halvsekel under vilket telefonn\u00e4tet drogs fram \u00f6verallt i v\u00e5rt land. Efter rymning hemifr\u00e5n hamnade Skillt som l\u00f6dare i ett telefonarbetarelag i Roslagen. Arbetet<br>skulle utf\u00f6ras i b\u00e5de ur och skur, maten fick man f\u00f6rs\u00f6ka ordna i stugorna och sova kunde man g\u00f6ra i lador eller i de alltid lika kalla och tr\u00e5nga statarbost\u00e4llena. Arbetet p\u00e5gick fr\u00e5n sex p\u00e5 morgonen till sju p\u00e5 kv\u00e4llen mot en l\u00f6n av 2:25 per dag.<br>134 s, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Kooperativa F\u00f6rbundets f\u00f6rlag<\/p>\n\n\n\n<p>1950<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/1427541\">MINA LEVNADSMINNEN<br><\/a><\/strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"225\" class=\"wp-image-1015\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/24mina_levnadsminnen.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/24mina_levnadsminnen.jpg 410w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/24mina_levnadsminnen-200x300.jpg 200w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>Sven Anders H\u00e4gg<br>Skomakarm\u00e4staren Sven Anders H\u00e4gg f\u00f6ddes i Sm\u00e5land 1817. Efter ges\u00e4llvandringarna med konditioner f\u00f6rst i J\u00f6nk\u00f6ping, Link\u00f6ping och Stockholm reste H\u00e4gg 1844 till S:t Petersburg, fortsatte efter n\u00e5gra \u00e5r till<br>Paris d\u00e4r han 1848 fick uppleva februarirevolutionen. I b\u00f6rjan av 1850-talet etablerade H\u00e4gg sig som skomakarm\u00e4stare i Uppsala d\u00e4r han blev en av de mest framst\u00e5ende inom hantverksklassen. Han dog 1904.<br>144 s, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Kooperativa F\u00f6rbundet<br><br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/2725611\">VI VILLE HA ARBETE<br><\/a><\/strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"218\" class=\"wp-image-1001\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/25vi_ville_ha_arbete.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/25vi_ville_ha_arbete.jpg 421w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/25vi_ville_ha_arbete-207x300.jpg 207w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>En AK-arbetares minnen<br>Helmer Jansson<br>En skildring av arbetsl\u00f6shetskriserna under 1920- och 1930-talen, d\u00e5 arbetsl\u00f6sheten i Sverige steg till mycket h\u00f6ga siffror och d\u00e5 samh\u00e4llet inte hade annan hj\u00e4lp att erbjuda \u00e4n underbetalt n\u00f6dhj\u00e4lpsarbete. Och s\u00e5dant endast efter en h\u00e5rd gallring bland de mest n\u00f6dst\u00e4llda.<br>77 s, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Kooperativa F\u00f6rbundets f\u00f6rlag<\/p>\n\n\n\n<p>1949<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/479821\">JORDHUNGER OCH DAGSVERKSTORP<br><\/a><\/strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"222\" class=\"wp-image-1016\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/35jordhunger_o_dagsverk.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/35jordhunger_o_dagsverk.jpg 422w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/35jordhunger_o_dagsverk-203x300.jpg 203w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>Elfred Kumm<br>Boken skildrar hur adeln, pr\u00e4sterskapet och kronan under 1800-talet lade under sig stora jordomr\u00e5den samtidigt som folkm\u00e4ngden \u00f6kade mycket kraftigt. Resultatet av den f\u00f6rda jordpolitiken blev att storgodsen och de besuttnas bondg\u00e5rdar v\u00e4xte, medan de obesuttna dagsverkstorparna fick<br>arrendera de s\u00e4msta jordbitarna mot h\u00e5rda dagsverken hos b\u00f6nderna. Dagsverkstorparnas r\u00e4ttsl\u00f6shet vid tvister om inneb\u00f6rden i muntligt tr\u00e4ffade arrende\u00f6verenskommelser har \u00e4ven blivit f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r granskning och beskrivning.<br>184 s, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap<br><br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/1427540\">EN TRUMPETARE G\u00c5R TILL SJ\u00d6SS<br><\/a><\/strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"223\" class=\"wp-image-1000\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/27en_trumpetare_gar_till.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/27en_trumpetare_gar_till.jpg 411w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/27en_trumpetare_gar_till-201x300.jpg 201w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>En milit\u00e4rmusikers upplevelser till lands och vatten<br>John H Ohlsson<br>F\u00f6rfattaren skildrar sina minnen dels som ung trumpetare vid ett regemente, dels och framf\u00f6rallt sina \u00e5r som sj\u00f6man p\u00e5 olika fartyg. Till minnena h\u00f6r s\u00e5ngerskan Kristina Nilssons sista gratiskonsert fr\u00e5n Grand<br>Hotells balkong 1885 d\u00e5 flera m\u00e4nniskor trampades ihj\u00e4l, samt en g\u00e5ng d\u00e5 f\u00f6rfattaren \u00e5tog sig att spela vid en demonstration, anordnad av August Palm. Det blev fyra dagars arrest f\u00f6r att han i avsaknad av civila kl\u00e4der upptr\u00e4dde i uniform.<br>103 s, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Kooperativa F\u00f6rbundets f\u00f6rlag<\/p>\n\n\n\n<p>1946<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/1427539\">EN BAGERIARBETARES MINNEN<br><\/a><\/strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"224\" class=\"wp-image-981\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/51en_bageriarbetares_minnen.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/51en_bageriarbetares_minnen.jpg 412w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/51en_bageriarbetares_minnen-201x300.jpg 201w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>Johan Gr\u00f6nvall<br>Barnarbetet p\u00e5 sk\u00e5nepatronernas stora g\u00e5rdar, de odr\u00e4gliga f\u00f6rh\u00e5llandena f\u00f6r l\u00e4rlingarna i familjebagerierna, strejkerna och den omfattande emigrationen skildras i denna bok med b\u00f6rjan i Gladsax invid Simrishamn p\u00e5 1870-talet. S\u00e5 sm\u00e5ningom hamnar bagarges\u00e4llen i Stockholm, och d\u00e4rmed \u00f6verg\u00e5r f\u00f6rfattaren till att beskriva den fackliga och politiska verksamheten d\u00e4r under fr\u00e4mst 1890-talet.<br>141 s, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Kooperativa F\u00f6rbundets f\u00f6rlag<br><br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/939140\">UR MITT LIV SOM ARBETARE OCH AGITATOR<br><\/a><\/strong>Johan Emil Berglund<br>Ber\u00e4ttelsen om fattigpojkens v\u00e4g fr\u00e5n armod och umb\u00e4randen fram till en ledande position i arbetarr\u00f6relsens kamp f\u00f6r en m\u00e4nniskov\u00e4rdigare tillvaro. F\u00f6dd i backstuga i Tannefors socken blev han tidigt f\u00f6r\u00e4ldral\u00f6s, och s\u00e5ldes till en f\u00f6rsupen knekt mot ett pris av 10 riksdaler, en halv tunna r\u00e5g och lika<br>mycket korn \u00e5rligen tills pojken uppn\u00e5tt 15\u00e5rs\u00e5ldern. 1880-talets arbete och liv f\u00f6r s\u00e5gverksarbetarna i \u00c5dalen skildras ing\u00e5ende.<br>162 s, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Kooperativa F\u00f6rbundets f\u00f6rlag<\/p>\n\n\n\n<p>1944<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/1171687\">MINNEN UR MIN LEVNAD<br><\/a><\/strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"223\" class=\"wp-image-1012\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/20minnen_ur_min_levnad.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/20minnen_ur_min_levnad.jpg 418w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/20minnen_ur_min_levnad-202x300.jpg 202w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>Anteckningar ur en gjutares liv<br>Johan August Lindgren<br>F\u00f6rfattaren har detaljrikt beskrivit barndoms\u00e5ren i det fattiga grenadi\u00e4rtorpet i den sm\u00e5l\u00e4ndska \u00f6demarken, skildrat arbetsf\u00f6rh\u00e5llanden han som tretton\u00e5ring upplevde hos en smed och m\u00e5nga karakt\u00e4ristiska interi\u00f6rer fr\u00e5n Norrahammars bruk d\u00e4r han arbetade 46 \u00e5r. Livet i det lilla samh\u00e4llet, bostadsf\u00f6rh\u00e5llanden, arbetsf\u00f6rh\u00e5llanden, f\u00f6rh\u00e5llandet mellan arbetarna och &#8221;herrskapet&#8221; har ocks\u00e5 f\u00e5tt sin belysning liksom de f\u00f6rh\u00e5llanden under vilka arbetarna fick bygga upp sina fackliga och politiska<br>organisationer.<br>171 s, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Tidens f\u00f6rlag<br><br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/541751\">EN SKR\u00c4DDERIARBETARES MEMOARER<br><\/a><\/strong>Bernhard Oljelund<br>F\u00f6dd i Uppsala har f\u00f6rfattaren l\u00e4mnat \u00e5tskilliga intressanta upplysningar om livet i universitetsstaden sett med en arbetares \u00f6gon. St\u00f6rsta v\u00e4rdet ligger emellertid i skildringarna av ges\u00e4llvandringarna, med konditioner p\u00e5 olika platser, bland annat \u00e4ven i K\u00f6penhamn. Ett bidrag till hantverkets historia under perioden 1890-1940.<br>108 s, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Tidens f\u00f6rlag<br><br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/475439\">P\u00c5 VANDRINGSV\u00c4G OCH ARBETSF\u00c4LT<br><\/a><\/strong>En kulturhistorisk studie<br>Elfred Kumm<br>Torpare, backstugusittare, rallare, luffaroriginal, s\u00e4songarbetare och annat fattigt folk fr\u00e5n olika landskap tvingades ut p\u00e5 vandring f\u00f6r att s\u00f6ka arbete \u2013 deras och andra proletariserade vandringsarbetarnas situation, skildras i boken.<br>199 s, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap<br><br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/425433\">ARBETARF\u00d6RENINGARNA I SVERIGE 1850-1900<br><\/a><\/strong>Axel P\u00e5hlman och Walter Sj\u00f6lin<br>Initiativtagarna till de f\u00f6rsta arbetarf\u00f6reningarna var liberala reformivrare, som r\u00e4knade med att kunna utnyttja arbetarna f\u00f6r sina speciella syften. Man ville g\u00e4rna h\u00f6ja arbetarna b\u00e5de ekonomiskt, politiskt och kulturellt men utan att ge fr\u00e5n sig n\u00e5got av ned\u00e4rvda r\u00e4ttigheter. F\u00f6r arbetarnas senare initiativ till bildandet av mera klassbetonade organisationer blev erfarenheterna av arbetarf\u00f6reningarna av visst v\u00e4rde. En internationell \u00f6versikt ing\u00e5r.<br>299 s, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap<\/p>\n\n\n\n<p>1942<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/8215376\">K J GABRIELSSON<br><\/a><\/strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"226\" class=\"wp-image-993\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/29ture_nerman.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/29ture_nerman.jpg 409w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/29ture_nerman-199x300.jpg 199w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>Ture Nerman<br>Gabrielsson, f\u00f6dd 1861 och d\u00f6d 1901, var grovarbetare, b\u00f6rjade tidigt b\u00e5de skriva dikter och g\u00f6ra v\u00e4rdefulla insatser som organisat\u00f6r och agitator inom arbetarr\u00f6relsen. Var 1-majtalare p\u00e5 G\u00e4rdet i Stockholm 1891 och 1894, representerade Stockholm i 1896 \u00e5rs folkriksdag, blev 1892 fast medarbetare i SocialDemokraten och 1894 redakt\u00f6r f\u00f6r veckotidningen Folkviljan. Gabrielsson (Karolus) hann under sin korta livstid berika arbetardiktningen med m\u00e5nga dikter.<br>192 s, illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Tidens f\u00f6rlag<br><br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/1411399\">FREDRIK STERKY<br><\/a><\/strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"222\" class=\"wp-image-992\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/37fredrik_sterky.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/37fredrik_sterky.jpg 413w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/37fredrik_sterky-202x300.jpg 202w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>Sten Sj\u00f6berg<br>En biografi \u00f6ver Fredrik Sterky, hans vandring fr\u00e5n en h\u00f6gborgerlig milj\u00f6, \u00f6ver anst\u00e4llning i postverket och ingifte i en bryggerimagnats familj med v\u00e4ldiga inkomster och socialt anseende till hans intresse f\u00f6r &#8221;arbetarfr\u00e5gan&#8221;. Han f\u00e4ngslades av August Palms teorier, tog kontakt med arbetarr\u00f6relsen och st\u00e4llde snart b\u00e5de sin arbetskraft och sin v\u00e4lfyllda pl\u00e5nbok till r\u00f6relsens f\u00f6rfogande. N\u00e4r f\u00f6reningsr\u00e4ttsstriden i Norberg br\u00f6t ut 1891 f\u00f6retog Sterky en f\u00f6redragsturn\u00e9 f\u00f6r att samla in pengar till de strejkande gruvarbetarna. Han flyttade d\u00e4refter till G\u00f6teborg f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka bl\u00e5sa liv i den d\u00e5 svaga<br>arbetarr\u00f6relsen genom att starta tidningen Ny Tid. Skildringen f\u00f6rs fram till valet av Sterky som Landsorganisationens f\u00f6rste ordf\u00f6rande \u00e5r 1899. Natten mellan den 10 och 11 januari 1900 avled Sterky efter en sv\u00e5r f\u00f6rkylning, 40 \u00e5r gammal.<br>199 s, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Tidens f\u00f6rlag<\/p>\n\n\n\n<p>1940<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/562450\">N\u00d6D\u00c5RSBYGD OCH SAMH\u00c4LLSHJ\u00c4LP<br><\/a><\/strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"221\" class=\"wp-image-998\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/36nodarsbygd.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/36nodarsbygd.jpg 421w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/36nodarsbygd-203x300.jpg 203w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>Orsakerna till kriser, allmogen\u00f6d och arbetsl\u00f6shet under f\u00f6rra seklet samt d\u00e5tida unds\u00e4ttningar och n\u00f6dhj\u00e4lpsarbeten<br>Elfred Kumm<br>Genom studier av press, riksdagsprotokoll och landsh\u00f6vdingeber\u00e4ttelser har f\u00f6rfattaren f\u00e5tt fram ett v\u00e4rdefullt material r\u00f6rande industrialismens p\u00e5verkan p\u00e5 arbetsl\u00f6sheten, vilken sakta men s\u00e4kert \u00f6verflyttas fr\u00e5n jordbruket till industrisamh\u00e4llena. Befolkningspolitik, lagstiftnings\u00e5tg\u00e4rder och andra \u00e5tg\u00e4rder fr\u00e5n samh\u00e4llets sida f\u00f6r att bereda m\u00e4nniskorna syssels\u00e4ttning belyses.<br>188 s, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Tidens f\u00f6rlag<\/p>\n\n\n\n<p>1937<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/1376562\">EN STOCKHOLMARES MINNEN<br><\/a><\/strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"222\" class=\"wp-image-991\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/32en_stockholmares_minnen.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/32en_stockholmares_minnen.jpg 418w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/32en_stockholmares_minnen-203x300.jpg 203w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>En stockholmares minnen 1880-1900<br>Christoper Sj\u00f6str\u00f6m<br>Barndomen, ungdoms\u00e5ren och klubben Frihetsbr\u00f6derna inleder ber\u00e4ttelsen. D\u00e4refter f\u00f6ljer en beskrivning av verksamheten inom arbetarnas verkstadsklubb vid L M Eriksson \u00e5ren 1900-1901. I ett avsnitt skildrar Sj\u00f6str\u00f6m sina ges\u00e4llvandringar i Tyskland, Schweiz, Frankrike och England.<br>161 s, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap<\/p>\n\n\n\n<p>1935<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/8198674\">ARBETARE OCH RADIKALER I 1700-TALETS SVERIGE<br><\/a><\/strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"225\" class=\"wp-image-990\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/34arbetare_o_radikaler.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/34arbetare_o_radikaler.jpg 406w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/34arbetare_o_radikaler-200x300.jpg 200w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>En studie i den tidiga svenska radikalismen<br>Axel Strindberg<br>F\u00f6rfattaren g\u00f6r en analys utifr\u00e5n P U Enboms Fabriksflickan av skillnaderna mellan f\u00f6rh\u00e5llandet mellan olika socialgrupper under 1700-talet och den utveckling som kom att pr\u00e4gla 1800talet. Konstellationen adel-ofr\u00e4lse ersattes efter hand med beteckningarna borgare-prolet\u00e4rer, och d\u00e4rmed intr\u00e4dde Sverige i ett f\u00f6rsocialistiskt skede. Det var s\u00e5ledes en tidigare knappast till\u00e4mpad analysmetod Strindberg anv\u00e4nde i sin sociologiska forskning.<br>281 s, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap<\/p>\n\n\n\n<p>1934<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/1355464\">FESTSKRIFT<\/a><br><\/strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"232\" class=\"wp-image-989\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/21festskrift_sigfrid.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/21festskrift_sigfrid.jpg 392w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/21festskrift_sigfrid-194x300.jpg 194w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>till\u00e4gnad Sigfrid Hansson p\u00e5 50\u00e5rsdagen den 12 juni 1934.<br>74 s, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap<\/p>\n\n\n\n<p>1932<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/1367828\">HVAD VIL SOSIALDEMOKRATERNA?<br><\/a><\/strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"224\" class=\"wp-image-997\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/23hvad_vill_sosial.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/23hvad_vill_sosial.jpg 413w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/23hvad_vill_sosial-201x300.jpg 201w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>F\u00f6redrag i Malm\u00f6 den 6 november 1881<br>August Palm med inledning och kommentar av John Lindgren<br>Skriften \u00e4r ett \u00e5tergivande av det manuskript som Palm inledde sin socialistiska agitation med i Sverige november 1881. Skriften har f\u00f6rsetts med inledning och kommentarer av John Lindgren.<br>34 s, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Tidens f\u00f6rlag<br><br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/1367827\">NORBERGSSTREJKEN 1891-1892<br><\/a><\/strong>J V Kramer<br>En skildring av den l\u00e5nga och h\u00e5rda arbetskonflikten i Norberg, som medf\u00f6rde h\u00e4nsynsl\u00f6sa vr\u00e4kningar av de strejkandes familjer och nederlag trots st\u00f6d fr\u00e5n olika arbetaregrupper landet runt.<br>84 s, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Tidens f\u00f6rlag<\/p>\n\n\n\n<p>1931<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/1178807\">\u00c4VENTYR P\u00c5 KAPARSTR\u00c5T<br><\/a><\/strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"221\" class=\"wp-image-979\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/53aventyr_p\ufffd8c_kapar.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/53aventyr_p\ufffd8c_kapar.jpg 422w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/53aventyr_p\ufffd8c_kapar-204x300.jpg 204w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>En svensk matros upplevelser \u00e5ren 1806-1826<br>Per Asklund, med inledning av Sigurd Erixon<br>F\u00f6rfattaren \u00e4r bondson fr\u00e5n K\u00f6psta by i N\u00e4rke, dit han \u00e5terv\u00e4nde fr\u00e5n sina \u00e4ventyr p\u00e5 sj\u00f6n och livet i de gamla segelfartygen.<br>75 s, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Tidens f\u00f6rlag<br><br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/8219170\">EN RALLARES LEVNADSMINNEN<br><\/a><\/strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"220\" class=\"wp-image-988\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/17en_rallares_levnads.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/17en_rallares_levnads.jpg 211w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/17en_rallares_levnads-204x300.jpg 204w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>S M Svanb\u00e4ck, upptecknade av Herbert Malmback<br>Minnesber\u00e4ttelse fr\u00e5n den h\u00e5rda vardagen f\u00f6r en arbetarek\u00e5r som betytt s\u00e5 mycket f\u00f6r byggandet av det moderna Sverige, men som numera \u00e4r n\u00e4stan helt f\u00f6rsvunnen. Stenh\u00e5rd disciplin, kamratskap, kamp mot<br>omv\u00e4xlande k\u00f6ld och hetta, ett familjeliv som blev p\u00e5frestande inte minst f\u00f6r de st\u00e4ndigt ambulerande familjemedlemmarna.<br>183 s, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Tidens f\u00f6rlag<\/p>\n\n\n\n<p>1927<br><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/27413\">DET SOCIALDEMOKRATISKA ARBETARPARTIETS UPPKOMST I SVERIGE 1881-1889<br><\/a><\/strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"215\" class=\"wp-image-996\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/39det_socialdemok_arbe_upp.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/39det_socialdemok_arbe_upp.jpg 426w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/39det_socialdemok_arbe_upp-209x300.jpg 209w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>John Lindgren<br>Den f\u00f6rsocialistiska arbetarr\u00f6relsen. Till belysande av det sociala utg\u00e5ngsl\u00e4get f\u00f6r den socialdemokratiska arbetarr\u00f6relsen. Upptakten till den socialdemokratiska arbetarr\u00f6relsen. Fackf\u00f6reningsr\u00f6relsens v\u00e4g till<br>socialismen. Den socialdemokratiska arbetarr\u00f6relsen i Stockholm 1881-1886. Den sydsvenska arbetarr\u00f6relsen under Axel Danielssons ledning. \u00c5talsperioden. Den konstituerande kongressen. Till belysande av den programmatiska utvecklingen. K\u00e4llor och litteratur.<br>350 s, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Tidens f\u00f6rlag<br><br><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/1317777\"><strong>FESTSKRIFT<\/strong><br><\/a><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"216\" class=\"wp-image-986\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/22festskrift_oscar.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/22festskrift_oscar.jpg 458w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/22festskrift_oscar-208x300.jpg 208w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br> till\u00e4gnad Oscar Borge och Arbetarr\u00f6relsens arkiv<br>Red: Fredrik \u00c5hlander<br>Fredrik \u00c5hlander: Arbetarr\u00f6relsens arkiv tjugofem \u00e5r<br>August Palm: Arbetarens st\u00e4llning och hur den kan f\u00f6rb\u00e4ttras<br>Ernfrid J\u00e4vert: Skomakeriet i Frankrike \u00e5r 1767<br>N\u00e4r \u201dhonorary\u201d ombudsman Charles Lindley inkasserade f\u00f6reningsavgifter i Liverpools hamn<br>John Lindgren: Socialism och vegetarianism<br>Ivar Vennerstr\u00f6m: C A Svensson<br>G H:son Holmberg: Om Herman Quidings signatur \u201dNils Nilsson, arbetskarl\u201d<br>Sigfrid Gillner-Ringenson: En akademisk disputation om socialismen<br>E H Th\u00f6rnberg: Till den svenska arbetarr\u00f6relsens historia<br>A W Blom\u00e9n: Murartaktik p\u00e5 1880- och 1890-talen<br>G V Celind: Kulturbilder fr\u00e5n 1860- och 70-talens Eskilstuna<br>Wilhelm Reslow: Rosaf\u00f6rbundet. Ett Stockholmsminne fr\u00e5n 1880-90-talen<br>63 s, Skriften utgavs till Arbetarr\u00f6relsens arkivs 25-\u00e5rsdag den 31 juli 1927<br>av Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap<\/p>\n\n\n\n<p><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/560513\">NYKTERHETSFOLKETS KALENDER<br><\/a><\/strong>280 s, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Sk\u00e5debanan, Nationaltemplarorden<\/p>\n\n\n\n<p><strong><a href=\"https:\/\/libris.kb.se\/bib\/412782\">EN BOKBINDERIARBETARES MINNEN<br><\/a><\/strong><img loading=\"lazy\" decoding=\"async\" width=\"150\" height=\"224\" class=\"wp-image-980\" style=\"width: 150px;\" src=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/52en_bokbinderiarbetares.jpg\" alt=\"\" srcset=\"https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/52en_bokbinderiarbetares.jpg 411w, https:\/\/arbetarkultur.se\/wp-content\/uploads\/2022\/12\/52en_bokbinderiarbetares-200x300.jpg 200w\" sizes=\"auto, (max-width: 150px) 100vw, 150px\" \/><br>Wilhelm Reslow<br>Reslow b\u00f6rjar sin skildring med bilder fr\u00e5n livet i den lilla byn Heinge d\u00e4r han f\u00f6ddes, forts\u00e4tter med l\u00e4rotiden i Lund och ges\u00e4llvandringen, som 1875 f\u00f6rde honom till Stockholm. Den framv\u00e4xande arbetarr\u00f6relsen, brytningarna mellan olika riktningar och i samband d\u00e4rmed ett intressant<br>persongalleri. Fr\u00e5n 1901 till 1908 arbetade Reslow i Amerika, varifr\u00e5n han skildrar arbetsf\u00f6rh\u00e5llandena omkring sekelskiftet. Efter ett kort bes\u00f6k i hemlandet \u00e5terv\u00e4nder han till Amerika, med nya skildringar d\u00e4rifr\u00e5n fram till 1914 d\u00e5 han \u00e5terv\u00e4nder till Sverige.<br>252 s, illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska S\u00e4llskap, Tidens f\u00f6rlag<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Redan p\u00e5 1920-talet b\u00f6rjade Arbetarnas kulturhistoriska s\u00e4llskap ge ut b\u00f6cker och skrifter. Sedan 1960-talet har AKS gett ut en \u00e5rsbok som ing\u00e5r i medlemskapet&#8230;<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-111","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/arbetarkultur.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/111","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/arbetarkultur.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/arbetarkultur.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbetarkultur.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/arbetarkultur.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=111"}],"version-history":[{"count":62,"href":"https:\/\/arbetarkultur.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/111\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":1781,"href":"https:\/\/arbetarkultur.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/111\/revisions\/1781"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/arbetarkultur.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=111"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}