Redan på 1920-talet började Arbetarnas kulturhistoriska sällskap ge ut böcker och skrifter. Sedan 1960-talet har AKS gett ut en årsbok som ingår i medlemskapet i föreningen. Här nedan kan du se vår utgivning genom åren.
2023
SYSTRAR, KAMRATER!
Kvinnor i arbetarrörelsen 1880-2020
Gunnela Björk, Kjersti Bosdotter (red)
Facklig och politisk organisering, strejker och demonstrationer, solidaritetsarbete och arbetarkultur – överallt har kvinnor samlats, agiterat, handlat skrivit och skapat för att förändra världen. Det är detta som har avspeglats i almanackorna Systrar, kamrater. Nu har tio års almanacksblad stuvats om, ordnats kronologiskt och försetts med introduktionstexter till varje tidsperiod från 1880-talet fram till våra dagar. Här möter vi politiska pionjärer i Sverige, kvinnor från hela världen som, ibland på egen hand men ofta tillsammans med andra, gjort motstånd mot krig och förtryck liksom kulturarbetare som berikat oss med sina bilder, böcker och sånger.
164 sidor
2022
1930-TALET I NORDEN
Folkhemsbygge och kamp mot fascismens framväxt
Anne-Marie Lindgren: Inledning
Niels Finn Christiansen: Norden som undtagelse i 1930erne – den folkelige socialisme
Knud Knudsen: Arbejdskampe i Danmark under krisen i 1930érne – som politisk slagmark
Morten Thing: Inger Gamburg, ett personporträtt
Niels Finn Christiansen: Karl Kristian Steincke, ett personporträtt
Pauli Kettunen: Den finländska arbetarrörelsen på 1930-talet
Aapo Roselius: Det blåsvarta hotet över Finland
Aapo Roselius: Karl Harald Wiik, ett personporträtt
Aapo Roselius: Vihtori Kosola, ett personporträtt
Tor Are Johansen: Fra storlockout til hovedavtale. Krise, kamp og kompromiss – Norsk fagbevegelse 1931 til 1935
Knut Dørum: Fascismen og høyreaktivismen i Norge i 1930-årene
Dag Jostein Juvkam: Olav Hindahl, ett personporträtt
Marina Durovic-Andic: Johanne Reutz Gjermoe, ett personporträtt
Hans Dahlqvist: De ofrivilliga demokraterna. Om industrins och industrihögerns demokratisyn under 1930-talet
Maths Isacson & Arvand Mirsafian: Den svenska arbetarrörelsen och arbetslivets utmaningar
Johan A Lundin: Var redo! Arbetarrörelsen och mellankrigstidens inhemska nazism
Lars Ekdahl: Arbetarrörelsen och de nya politiska ekonomerna
Lars Ekdahl: Gustav Möller, ett personporträtt
Knut Dørum: Norsk antifascisme i 1930-årene
Stefan Dalin: ”En slant, kamrat, till Spanien, en krona till Madrid!” Den svenska spanienrörelsen 1936–39
Jaana Torninoja-Latola: För Spaniens barn – Sylvi-Kyllikki Kilpi som organisatör av det finska biståndet
Per-Olof Mattsson: Den nya tidens gudar. Nordisk arbetarlitteratur under 1930-talet
Gunnela Björk: Sexualpolitisk kamp i nordisk arbetarrörelse 1920–1939
Anne Hedén: Kvinnorörelsen och fredsfrågan mellan två världskrig – neutralitetens paradoxer
367 sidor
2021
FOLK I RÖRELSE
Vår demokratis historia
Kjell Östberg
Från Sundsvallsstrejken 1879 till dagens klimatkamp skildrar Kjell Östberg människors hårda kamp för rösträtt för alla, för föreningsfrihet, religionsfrihet och yttrandefrihet. Och för en demokrati som också utvidgas till arbete och marknad. Huvudrollen spelas av män och kvinnor som sluter sig samman i folkliga rörelser. Strejker, massmöten och kravaller har böljat över landet, bakslagen, kompromisserna och långbänkarna har varit många men också kraven på ekonomisk demokrati och en vitaliserad arbetarrörelse.
337 sidor, Ordfront
2020
BÖRJAN PÅ EN NY EPOK
Arbetarrörelsens vägval i nordisk samhällsutveckling under 1920-talet
Anne-Marie Lindgren: Inledning
Harald Gatu: Spanska sjukan
Ole Martin Rønning: Norsk arbeiderbevegelse på ukjente veier 1919-1923
Finn Olstad: Annerledeslandet Norge: Spørsmålet om revolusjon i perioden etter første verdenskrig
Nils Ivar Agøy: Den pansrede neve Tiltakene mot en antatt revolusjonær trussel i Norge, 1918 til 1923
Dag Jostein Juvkam: Ole O. Lian, et personporträtt
Marina Durovic-Andic: Thina Thorleifsen et personporträtt
Niels Finn Christiansen: Den danske arbejderbevægelse mellem oprør og normalisering 1919-1923
Knud Knudsen: Fra arbejderoffensiv til arbejdsgiverreaktion Dansk fagbevægelse og de faglige konflikter 1919-25
Jesper Lundsby Skov: Parlamentarisk demokrati: Mellem flertalsstyre og frihedsrettigheder
Henning Grelle: Thorvald Stauning
Morten Thing: Marie Nielsen
Aapo Roselius: Omorientering och splittring inom finska arbetarrörelsen 1918–1923
Aapo Roselius: Otto Wille Kuusinen
Aapo Roselius: Hanna Malm
Ainur Elmgren: Skandinaviska socialistiska Sovjetrepubliken – revolutionär utopi för regionalt självstyre 1918–1938
Aapo Roselius: Frikårer under krigsåret 1919
Lars Ekdahl: Demokratisk socialism? Svensk arbetarrörelse inför en revolutionär situation
Erik Philipson: Socialiseringsvalet 1920
Kjell Östberg: Demokratiskt genombrott med förhinder – kvinnor och kommuner efter rösträtten
Anne Hedén: Arbetarrörelsens vänner och ovänner – hoten mot de demokratiska krafterna och reaktionens organisering
Örjan Nyström: Nils Karleby
Anne-Marie Lindgren: Signe Vessman, ett personporträtt
304 sidor
2019
VÅRT DAGLIGA BRÖD
Arbetarroman av Gösta Larsson (1898-1955)
Malmö 1908-1909. Åren för sprängningen av det brittiska strejkbrytarfartyget Amalthea i Malmö hamn och den landsomfattande storstrejken med 300.000 strejkande arbetare. Aldrig var Sverige så nära en revolution och strejken väckte stor internationell uppmärksamhet. Romanen utkom ursprungligen 1934 i New York, Our daily bread. Förord av Torbjörn Flygt.
bookLund förlag 348 sidor
2018
DEN RÖDA VÅREN 1918
Finska inbördeskriget i nordisk samhällsutveckling
Inledning, Anne-Marie Lindgren
Den röda våren 1918, Aapo Roselius
Allan Wallenius, revolutionär och ”brandnatur” – på väg mot inbördeskrig och i exil, Annvi Gardberg
Finlands Röda garden, Carsten Palmaer
Rött blod – vit frost. Träsnitt om klasskriget i Finland 1918, Torsten Jurell
Mellan kulturland och barbarstat. Förståelser av svenskt och finskt hos tre socialistiska politiker i kölvattnet av det finländska inbördeskriget, Matias Kaihovirta
Borgerliga storhetsdrömmar i neutralitetens ramverk. Det svenska stödet till det vita Finland och finansieringen av Svenska Brigaden, Anne Hedén
Livsöden bland de frivilliga efter krigsdeltagandet – ett klassperspektiv, Henrik Saxenius
Ellen Key, Vasakontakter och finska inbördeskriget, Ulla Wikander
Samtida mediebilder av finska inbördeskriget 1918–1919. Desinformationen och tolkningsföreträdet, Anne Hedén
Svenska regeringen och arbetarrörelsens mötesaktivitet under det finska inbördeskriget, Andreas Koivuniemi
Mot en reformistisk strategi? Svensk arbetarrörelse och finskt inbördeskrig, Lars Ekdahl
Borgerkrigen i Finland og norsk arbeiderbevegelse, Ole Martin Rønning
Den danska arbetarrörelsens förhållningssätt till det finska borgerkriget, Søren Sørensen
De röda Finlandsflyktingarna i Sverige 1918-21, Jan-Olov Näsman
Humanitär hjälp och internationell solidaritet. Arbetarrörelsens stödinsatser i inbördeskrigets skugga, Lars Ekdahl
Korta porträtt, Aapo Roselius
Kalendarium
Författarpresentation
360 sidor
2017
DÅ VAR DET 1917
Anne-Marie Lindgren: Då var det 1917
Anne-Marie Lindgren: Hungerupplopp och protester – Norrköping, Göteborg
Lars Olsson: Hungerupplopp och protester – Kalmar
Lars Olsson: Solidaritet och splittring – ett perspektiv på arbetarrörelsen och det borgerliga samhället före och under första världskriget
Kjell Östberg: Demokratiska drömmar i många former
Håkan Blomqvist: Arbetarråden i Sverige 1917
Gunnela Björk: Hungerupplopp och protester – Seskarö
Håkan Blomqvist: Hungerupplopp och protester – Härnösand
Harald Gatu: Hungerupplopp och protester – Två ögonvittnen
Anne-Marie Lindgren: Hungerupplopp och protester – Stockholm
Gunnela Björk: En vår som ingen annan – Kata Dalström i Norrbotten 1917
Anne-Marie Lindgren: En planerad skilsmässa
Olle Svenning: Hjalmar Branting och revolutionerna
Martin Grass: ”Världens Stockholm”. Stockholmskonferensen 1917
Aapo Roselius: Finland 1917 – förspelet till en katastrof
Werner Schmidt: Oktoberrevolutionen – mytos och realitet
Jorunn Bjørgum: ”Det knaker i det gamle samfunds fuger og baand”. Martin Tranmæl og Den russiske revolusjon
Knud Knudsen: 1917 – russisk revolution og dansk arbejderbevægelse
Lars Ekdahl: 1917 idag – ett efterord inför framtiden
Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek: 1917 – ett kalendarium
Bokens skribenter – en presentation
296 sidor
2016
NÄR GATAN TOG MEDIEMAKT – PARISKOMMUNENS BILDER
Hans Larsson: Historisk bakgrund. Från franska revolutionen till ”blodiga veckan”
Jan Myrdal: När gatan tog mediemakt. En inledning
Principiellt om när upproret tar ord och om bilders karaktär
Affischer med kommentarer
Hans Larsson: Biografiska skisser
Jan af Burén: Kolorerade tryck
200 sidor, Celanders förlag
2015
SOLIDARITET & DIPLOMATI
Svensk fackligt och diplomatiskt stöd till Polens demokratisering under 1980-talet
Karl Molin, Klaus Misgeld, Pawel Jaworski
Polens förvandling från kommunistisk enpartistat till liberalt folkstyre var först och främst ett verk av landets demokratiska opposition och i synnerhet av den oberoende fackliga rörelsen Solidaritet. Men länderna i väst spelade också en roll genom sitt stöd till oppositionen. I det stödet tog Sverige en aktiv del. Den svenska fackföreningsrörelsen var tidigt närvarande i det polska dramat och lämnade under
1980-talet materiellt och moraliskt stöd, ofta i samarbete med polska aktivister i Sverige. Svensk diplomati odlade samtidigt livliga kontakter med den polska oppositionen och arbetade för att regimen skulle välja samförståndets och dialogens väg. I boken skildras det dramatiska skeendet och Sveriges roll vid olika
tidpunkter. Klaus Misgeld skriver om den svenska fackföreningsrörelsens, i första hand LOs, stöd till Polen, som till stor del kanaliserades genom AIC.
520 sidor, Samarbete med Södertörns högskola
2014
FOLKHEMMET TUR OCH RETUR?
Nya perspektiv på svensk socialdemokrati
Lars Ekdahl: Nya perspektiv på svensk socialdemokrati – en introduktion
Per Dannefjord: Förändringen av ett parti
Tomas Jonsson: Wigforss formel och den svenska modellens uppgång och fall
Anna Friberg: Att definiera ett demokratiskt folkhem. Socialdemokraternas politiska språkbruk under 1920-talet
Gunnela Björk: Att förhandla sitt medborgarskap. Arbetarkvinnor i Örebro organiserar sig 1900-1950
Bengt Schüllerqvist: Från kosackval till kohandel – SAP blir ett regeringsdugligt parti
Örjan Appelqvist: När är reformism möjlig? Reflektioner utifrån ”skördetidens” strider
Urban Lundberg: Socialdemokratin i det åldrande samhällets skugga
Petra Pauli: Ledarskiktet i socialdemokratin under 125 år
Sven E O Hort: Socialdemokratins metamorfos: klasspraktiker, organisationsformer och målförskjutningar – mellan nyliberalism och nykonservatism?
Kjell Östberg: Socialdemokratin i ett internationellt perspektiv
216 sidor
2013
KAN DÖDLÄGET BRYTAS?
– idépolitiska skrifter 1908-1974
Ernst Wigforss
Med förord av Daniel Suhonen
Det svenska välfärdssamhälle som byggdes upp under 1900-talet var ett storslaget samhällsexperiment. Det som tidigare i historien setts som ouppnåeliga drömmar blev nu plötsligt verklighet för många. Men sedan en tid tillbaka befinner sig detta samhälle i sönderfall: sociala reformer rullas tillbaka, ojämlikheten ökar, massarbetslösheten har blivit en normalitet. Därför blir de texter av Ernst Wigforss som ställts samman i Kan dödläget brytas? inte bara av historiskt intresse. Här blottläggs de ideologiska källorna till de framgångsrika reformerna. Här finns konkreta förslag att åter föra upp på dagordningen. Här döljer sig också en överraskande modern politisk metod.Målet för Ernst Wigforss var jämlikhet. Vägen dit gick över en fördjupad demokrati. Men frågan om hur det nya samhället skulle se ut i detalj lämnades öppen. Hans utopi var provisorisk. Och häri ligger dess styrka: hans jämlikhetsvision måste i varje tid formuleras på nytt.
272 sidor, Karneval förlag
2012
….FAROR FÖR STATEN AV SVÅRASTE SLAG
Politiska fångar på Långholmen 1880-1950
Sexton författare har tecknat porträtt av ett trettiotal politiska fångar och orsaken till deras fångenskap: August Palm, Hjalmar Branting, Viktor Lennstrand, Hinke Bergegren, Hjalmar Gustafson, Axel Holmström, CN Carleson, Albert Jensen, Birger Svahn, Henning Finne von Melsted, Nils Wessel, Anton Nilson, Algot Rosberg, Alfred Stern, Zäta Höglund, Ivan Oljelund, Åtalsraseriet efter Ådalen 31, Ture Nerman, Per Meurling, Arno Behrisch, Herbert Wehner, Ernst Wollweber, Gösta Andersson, Hermann Knüfken, Erika Möller, Willi Rom, Solveig Hansson, Else Kleen.
Förf: Christoph Andersson, Lars Berggren, Gesine Bey, Lars Björlin, Håkan Blomqvist, Kjersti Bosdotter, Lars Ekdahl, Kerstin Ekström, Lars Ilshammar, Bjarne Isacson, Roger Johansson, Percy Kindahl, Hans Lagerberg, Kristina Lundgren, Michael Scholz, Hans Öhrn.
2011
EN AKTIV VÄNSTERINNER
Biografi över LOs tidigare ordförande Gunnar Nilsson
Lars-Olof Lundberg
FÖR SPANIEN 1936-2011
Till 75-årsminnet av den antifascistiska solidariteten med Spaniens folk
Spanska inbördeskriget kom att få en avgörande betydelse för samhällsutvecklingen långt utöver det egna landets gränser, som en frontlinje mellan demokrati och fascism. Arbetarrörelsen världen över engagerade sig tidigt och starkt. För svensk fackföreningsrörelse blev solidaritetsarbetet för Spanien det mest omfattande och djupgående genom tiderna. Skriften För Spanien 1936-2011 vill påminna om vad
som skedde för 75 år sedan men också om betydelsen av de många människornas solidaritetsinsatser – ett minne som alltjämt lever och berör.
48 sidor utgivna av Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Svenska Spanienfrivilligas Vänner
2010
KAJERNA VID HUDSON RIVER
Gösta Larsson
Roman med inledning av författaren Fredrik Ekelund
Gösta Larsson föddes i arbetarkvarteren kring Möllevångstorget i Malmö 1898. Han emigrerade till USA 1921 där han, bland annat, kom att arbeta inom snösvängen, som stuvare i New Yorks hamn, på ritkontor och som stumfilmsskådespelare. Han debuterade som författare 1934, på engelska med romanen Our Daily Bread, en roman om några arbetarfamiljer kring Möllevångstorget under tiden för storstrejken. Ships in the River, Larssons fjärde roman, utkom 1946 och föreligger nu på svenska. Romanen uppmärksammades stort i USA och Warner Brothers köpte filmrättigheterna. En filmatisering planerades med Greta Garbo i en av huvudrollerna. Av detta blev emellertid ingenting. Gösta Larsson kom på kollisionskurs med filmmogulerna i Hollywood. Varför vet vi inte då omständigheterna, som så många andra i Larssons liv, är höljda i dunkel. Kajerna vid Hudson River är en levande skildring av det hårda stuveriarbetet i New Yorks hamn under 30-talet, där människorna försöker överleva för dagen i ständig utsatthet för redares och stuveridirektörers hänsynslöshet. Gösta Larsson var en kosmopolit med internationell utblick och i Kajerna vid Hudson River visar han sig vara lika hemma i världens på den tiden största hamn, New York, som i hemstaden Malmö.
280 s, Arbetarnas kulturhistoriska sällskap, bookLund förlag
2009
FRAM TRÄDER ARBETAREN
Arbetarkonst i Norden o industrisamhällets bilder
Inledning: Kjersti Bosdotter, Maths Isacson
Industriens billeder et dansk projekt: Hanne Abildgaard
Arbetarkonsten i Finland: Ulla Jaskari
Norsk arbeiderbevegelse og arbeiderkunsten: Lill-Ann Jensen
Arbetarkonsten i Sverige: Margareta Ståhl
Arbetarskulptur i Sverige: Jessica Sjöholm Skrubbe
Konsten i fanor och märken: Margareta Ståhl
Kvinnor i industriarbete – ett sällsynt motiv i svensk bildkonst: Ulla-Britt Tillman
”Arbetets svarta hänsynslösa själ” – om Johan Ahlbäcks konst: Örjan Hamrin, Erik Hofrén
Johan Ahlbäcks dekorationsmålningar 1938: Leif Henrikson
Albin Amelin – arbetets målare: Elisabeth Lidén
”I realismens svett”: Torsten Billman – bokillustratör, tidsskildrare och freskmålare: Küllike Montgomery
Elis Eriksson: Fred Andersson
Nils Nilsson – individen och kollektivet: Jeff Werner
Tekniska museet och industrisamhällets bilder: Jan Garnert
Arbetarmotiv i ordkonst och bildkonst – ett spännande växelspel: Lars Furuland
Mundtlig fortaelling og arbejderkunst: Kirsten Folke Harrits
Referenser till kapitel som saknar noter
Källor och litteratur
Verkförteckning
Författarpresentation
240 s, Arbetarnas bildningsförbund, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Ekonomisk-historiska institutionen Uppsala universitet, Industrifacket Metall, Johan Ahlbäckstiftelsen, Tekniska Högskolan
2008
MAY 4, 1886
Klasskamp i 1800-talets Chicago
Ingvar Söderström
128 s, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek
2007
MEDIER & POLITIK
Om arbetarrörelsens mediestrategier under 1900-talet
Redaktörer: Mats Jönsson & Pelle Snickars
362 s, 2 DVD, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Statens ljud- och bildarkiv
2006
SVENSK ARBETARLITTERATUR
Lars Furuland & Johan Svedjedal
Boken som behandlar hundra år av svensk arbetarlitteratur, ingår i serien svensk fackföreningsrörelse efter andra världskriget, ett forskningsprogram initierat av Landsorganisationen i Sverige inför LOs 100-års-jubileum 1998.
565 s, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Atlas förlag
2005
MOT EN TREDJE VÄG. EN BIOGRAFI ÖVER RUDOLF MEIDNER. II
Facklig expert och demokratisk socialist
Lars Ekdahl
I augusti 1975 publicerades en liten skrift om ”löntagarfonder” som presenterade en vision om ”ett annat samhälle”. Det gav upphov till en av de mest laddade och uppslitande politiska konflikterna i det förra seklets svenska samhällsutveckling. Inom arbetarrörelsen föranledde det en intensiv debatt om reformismen som politisk strategi och om möjligheterna av en samhällsomvandling med demokratiskt socialistiska förtecken.Huvudförfattare till skriften var den facklige experten Rudolf Meidner som också var en av de mer framträdande arkitekterna bakom utformningen av 1950- och 1960-talens svenska modell. I denna andra del av en biografisk studie över Rudolf Meidner får vi följa hans väg från samförståndspolitik till det förslag till kollektiva löntagarfonder som han själv betecknade som ”reformistiskt, demokratiskt och socialistiskt”. Men här visas också vilken roll löntagarfondsfrågan spelade när arbetarrörelsen valde väg inför 1900-talets slut.
340 s, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Arkiv förlag
2004
ARBETSLIVSMUSEER I SVERIGE
ett samarbete med Riksantikvarieämbetet och Arbetets Museum i Norrköping.
240 s, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap
2003
IVAR OCH EYVIND
Hans Lagerberg
En bok om relationen mellan Sveriges två största arbetarförfattare. En berättelse om vänskapens ut- och avveckling, om hur dessa två författare förhåller sig till de sociala frågorna, i kampen mot nazismen, fascismen, kommunismen.
302 s, illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Ordfront
2002
KLASS I RÖRELSE 
– Arbetarrörelsen i svensk samhällsomvandling
Lars Olsson och Lars Ekdahl
En sammanfattande lärobok om svensk arbetarrörelse i samhällsutvecklingen sedan 1800-talets mitt fram till år 2000, som ger en grund för fortsatt debatt om framtida mål. I boken ges en bred beskrivning inte bara av den ekonomiska, sociala och politiska utvecklingen, utan även av den kultur som fanns och finns inom arbetarrörelsen med valda exempel ur litteratur och konst. Boken gavs ut i anslutning till Arbetarrörelsens arkiv och biblioteks 100-årsjubileum. En nyutgåva är gjord med tiden fram till 2014.
Lars Olsson: ”Det är ingen skam att vara sosialist”. Arbetarrörelsen före det politiska makttillträdet. Kapitalistisk produktion och arbetarklassens formering. Klasskamp eller klassamarbete. Rösträtt och riksdagsgrupp. En splittrad arbetarrörelse och världskrig. Arbetslöshet och ständiga konflikter.
Lars Ekdahl: Mot en ny värld? Rörelse mellan kriser. Ekonomisk kris och politiskt genombrott. Krisekonomi och planhushållningssträvanden. Liberalisering och starkt samhälle. Tillväxtens gränser. Mot ekonomiskt och politiskt epokskifte. En epok går i graven. Ekonomisk kris och politisk? Arbetarrörelsens 1900-tal: reformismens dilemma. Landsorganisationens ordförande i karikatyren. Arbetarna i konsten. Arbetarrörelsen och filmen. Arbetarrörelsen och teatern. Fackföreningsrörelsens tidningar. Arbetarrörelsens organisationer: logotyper. Tabeller och lästips.
191 s, rikt illustrerad i fyrfärg, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek
2001
SPANIEN I SVENSKA HJÄRTAN
Kaj Björk
En bok om den spanska republikens svåra kamp 1936-1939 mot de fascistiska upprorsmännen, men främst en beskrivning av det svenska samhällets sätt att ta till sig och reagera på dessa händelser. Den belyser både det officiella Sveriges och pressens i många fall flata reaktioner. Samtidigt lyfts de många enskildas och organisationernas engagemang i solidaritetsarbetet fram. Händelsernas förlopp både i Spanien och i Sverige följs månad för månad dessa tre år.
206 s, illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Bäckströms Förlag
2000
ALMANACKA 2000
Arbetarrörelsens 1900-tal
Lars Ekdahl och Lars Olsson
Väggalmanacka 40×60, som täcker hundra år av arbetarrörelsehistoria i samhällsutvecklingen.
Arbetarna tåga ut i valkampen – Almanacka 2000. Hvad vil Sosial-Demokraterna? – prolog 1800-talet. Manifestation och organisering – 1900-1904. Klasskrig och nederlag – 1905-1909. Politisk återhämtning – 1910-1913. Splittring i rörelsen – 1914-1917. Från mörkret stiga vi mot ljuset – 1918-1922. Offensiven som kom av sig – 1923-1927. Kris och omorientering – 1928-1932. I fascismens skugga – 1933-1936. Samförståndets politik – 1937-1940. Mobilisering kring efterkrigsprogram – 1941-1944. Industriell demokrati & planhushållning – 1945-1948. Skördetid i Socialismens tecken – 1949-1952. Svensk modell – internationella kriser – 1953-1956. De stigande förväntningarnas missnöje – 1957-1960. Ökad jämlikhet – ökad utsvettning – 1961-1964. Världen tränger på – 1965-1968. Krav på omorientering – 1969-1972. Industriell och ekonomisk demokrati – 1973-1976. Den tredje vägens politik – 1977-1980. Uppbrott från modellen – 1981-1984. Rörelse under omprövning – 1985-1988. Kollisioner inom rörelsen – 1989-1992. En andra demokratistrid – 1993-1996. En ny välfärdskapitalism – 1997-1999.
26 blad, rikt illustrerad i fyrfärg, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek
1999
FACKFÖRENINGSMAN OCH REPUBLIKAN
Sten Sjöberg
Sten Sjöberg föddes storstrejksåret 1909, var under många år funktionär och sedan förbundsordförande i Teleförbundet och dessutom en av förgrundsgestalterna i debatten om republikfrågan. Han är en av de få ledande gestalter inom svensk fackföreningsrörelse som skrivit sina memoarer.
204 s, illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Bäckströms förlag
1998
MANIFESTET 1848 – 1998
Kommunistiska Manifestet med kommentarer och analyser av 14 forskare och samhällsdebattörer
Karl Marx och Friedrich Engels: Det kommunistiska partiets manifest.
Förord till andra och tredje upplagan
Gunnar Fredriksson: Från upplysning till krav på handling. Marxismens filosofiska rötter
Sven-Erik Liedman: Så avgrundsdjupt skild – så förbluffande lik. Marxismens idéhistoriska betydelse.
Rune Nordin: Idégods i socialistisk teori
Sven Ove Hansson: En trosviss stridsskrift. Manifestets politiska strategi
Kent Lindkvist: Kommunistiska manifestet som teori och arbetarrörelseideologi
Lars Herlitz: Vision och verklighet
Maria Bergom Larsson: Bortom ekonomin. Manifestet och människovärdet
CH Hermansson: Kapitalet och dess tillväxt
Gro Hagemann: Med kvinnohjärtat som pant. Frigörelse och gemenskap i socialismens historia
Lars Ingelstam: Motsägelse, makt och moral. Socialismen och arbetet i en postindustriell tid
Herman Schmid: Tankens frigörelse. Om kunskapskommunismen
Rudolf Meidner: Vad är det för fel med det kommunistiska manifestet
Sture Källberg: Bourgeosins revolutionära söner. Axel Danielsson 1863-1899
Gerd Callesen: MEGA – ett projekt för vår tid. Utgivning av Marx och Engels manuskript.
Kommunistiska manifestet på svenska
272 s, illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Arbetarrörelsens arkiv och
bibliotek, Atlas förlag
1997
BESLUT(S)FATTARNA
Socialdemokratiska riksdagsgruppen 100 år
Leif Andersson
1900-talet i ett politiskt perspektiv. Socialdemokraterna till riksdagen. Demokrati och parlamentarism. Socialdemokratins samhälle. Riksdagsgruppens inre liv. Några frågor på riksdagsgruppens dagordning.
654 s, illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, PM Bäckströms förlag
1996
NOTISER FRÅN ARBETARNAS KULTURHISTORISKA SÄLLSKAP
Ett urval
I samband med Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskaps 70-årsjubileum 1996 gavs ett axplock ut av de drygt 300 artiklar som publicerats i Notiser under åren 1926-1969. Boken inleds med 1926 års upprop att bilda Sällskapet och avslutats med en intervju med Sten Sjöberg, medlem sedan början av 1940-talet och redaktör för Notiser på 1960-talet.
256 s, illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek
KÄMPANDE SOLIDARITET
Möten med svenska spanienfrivilliga
Richard Jändel
Drygt 500 svenskar deltog i det spanska inbördeskriget 1936 – 1939. De begav sig till Spanien för att med vapen i hand kämpa på det spanska folkets sida, mot Franco och hans fascistiska bundsförvanter Hitler- Tyskland och Mussolinis Italien. Boken ger en bakgrundsteckning till inbördeskriget och en redogörelse för den svenska spanienhjälpen. Tio svenska spanienfrivilliga intervjuas.
160 s, rikt illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek
1995
”AKTA ER FÖR SOCIALDEMOKRATERNA!”
Den tidiga arbetarrörelsens agitationsbroschyrer
Olle Josephson och Marie Hedström
Dialoger, dikter och läroböcker – de mångsidiga agitationsbroschyrerna. Fjorton agitationsbroschyrer i faksimil. Agitationsbroschyrer utgivna inom arbetarrörelsen 1881-1909.
260 s, illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek
1994
CARLE ELLER VÄGEN TILL VÄNSTER
Kaj Björk
C N Carleson (1865-1929) – av vänner och beundrare kallad Carle – var en mångsidigt begåvad socialdemokratisk pionjär, vars bana i hög grad kom att präglas av hans förhållande till den fem år äldre Hjalmar Branting. Han kom att spela en central roll inom vänsteroppositionen som bröt med SAP 1917 till dess han bröt med kommunismen och blev partilös skribent.
193 s, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Tidens förlag
1993
FÖRSTA STRIDEN
Håkan Boström
På hösten 1897 kallades den socialdemokratiske agitatorn F V Thorsson till Eskilstuna. Hans uppgift var att få fackföreningarna att ta politisk ställning. I en månad vistades han i stan och genomförde ett intensivt agitationsprogram. Kampen mellan socialdemokrater och liberaler, som företräddes av den unge C G Ekman, var hård. En roman på dokumentärt material.
303 s, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Tidens förlag
1992
FEM STEGEN ÖVER PARKETTEN 
– en bok om Rudolf Värnlunds dramatik
Holger Värnlund
Sonen Holger skriver om sin far författaren Rudolf Värnlund.
180 s, illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Carlsson bokförlag
1991
ARNE GEIJER OCH HANS TID 1957-1979
Charles Kassman
Andra delen av biografin över Arne Geijer – den del som handlar om hans tid som LOs ordförande.
392 s, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Tidens förlag
1990
SPADEN OCH PENNAN
Philippe Bouquet
En översikt över den svenska arbetarlitteraturen under 1900-talet.
224 s, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek,
Carlsson Bokförlag
1989
SOCIALDEMOKRATINS SAMHÄLLE
SAP och Sverige under 100 år
Red: Klaus Misgeld, Karl Molin, Klas Åmark
Boken finns på svenska, engelska och ryska. Forskningsprojekt om Socialdemokratiska Arbetarepartiet och samhällets förändring i Sverige under 100 år i samband med SAPs 100-årsjubileum.
Villy Bergström: Program och ekonomisk politik 1920 – 1988. SAP i regeringsställning
Klas Åmark: Sammanhållning och intressepolitik. Socialdemokratin och fackföreningsrörelsen i samarbete och på skilda vägar
Claes-Erik Odhner: Arbetare och bönder formar den svenska modellen. Socialdemokratin och jordbrukspolitiken
Peter Billing, Lars Olsson, Mikael Stigendal: Malmö – Vår stad. Om socialdemokratins lokalpolitik
Thord Strömberg: Historien om bostadsmarknadens politisering. Socialdemokraterna och bostadsfrågan
Ann-Sofie Ohlander: Det osynliga barnet? Kampen om den socialdemokratiska familjepolitiken
Bo Lindensjö: Från liberal bottenskola till allmän grundskola. En huvudlinje i socialdemokratisk skolpolitik
Gösta Esping-Andersen: Jämlikhet, effektivitet och makt. Socialdemokratisk välfärdspolitik
Alf W Johansson och Torbjörn Norman: Sveriges säkerhet och världens fred. Socialdemokratin och utrikespolitiken
Gullan Gidlund: Folkrörelsepartiet och den politiska styrelsen. SAP:s organisationsutveckling
Karl Molin: Partistrid och partiansvar. En studie i socialdemokratisk försvarsdebatt
Göran Therborn: Nation och klass, tur och skicklighet. Vägar till ständig (?) makt
Tim Tilton: Ideologins roll i socialdemokratisk politik.
455 s, illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Tidens förlag
1987
ARBETARE I RÖRELSE DEL 2
Bunny Ragnerstam
Andra delen av krönikan över den svenska arbetarklassens tidiga organiseringssträvanden. Det nya riket. Fäder till ett folk. Göteborgare, förena er! Brott och straff. Frihet, jämlikhet och herrskap. Vredens år.
Upp till kamp emot nöden. Sista striden börjar.
326 s, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, /Gidlunds förlag
MEMOARER
Charles Lindley (1865-1957)
Bearbetade och med inledning av Olle Rytterbrant
Charles Lindley var den ledande kraften när Transportarbetareförbundet bildades 1897. Dessförinnan hade han varit internationellt verksam inom Transportarbetarefederationen vars pionjärer han tillhörde. Lindley var mångårig ledamot av LOs landssekretariat och den socialdemokratiska partistyrelsen.
306 s, illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Arbetarrörelsens arkiv och
bibliotek, Tidens förlag
1986
BRODER RÄCK MIG DIN HAND:
från Vita Bergen till Röda bantorget
Sigurd Klockare
Skall vår fana vara blå eller röd? 1881-1885
Folkets naturliga rättsmedvetande. 1887-1891
Herman Lindqvist tar över efter Rasmus Hansen. 1892-1896
Fack och politik. 1897-1902
Storstrejken som politiskt kampmedel. 1902-1907
Storstrejksnederlag och demokratiskt genombrott. 1908-1911
208 s, illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Gidlunds förlag
1985
ARBETARE I RÖRELSE FÖRE MÄSTER PALM DEL 1
Bunny Ragnerstam
Historisk krönika om den svenska arbetarklassens första organisationssträvanden på 1840-talet. Det första steget. De arbetande klassernas läge. Pionjärernas och deras tid. Bildning och arbetarpolitik. Typografernas långa kamp. Svensk kommunism. Mars 1848 – Förspelet. Mars -1848 Upproret. Makt och människor.
312 s, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Gidlunds förlag
1984
SOCIALISMENS IDÉHISTORIA
En inledning
Ronny Ambjörnsson
Guldåldersdröm och tusenårsrike. Bönder, kättare och helgon. Trumslagare, spiritualister och vederdöpare. Utopia och Solstaten. Engelska revolutionen: utjämnarna, grävarna och pratmakarna.
Franska revolutionen: De jämlikas sammansvärjning. De socialistiska utopisterna. Marx och socialismen. Socialism som projekt.
239 s, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Gidlunds förlag
1983
SÖK REDA PÅ, TA VARA PÅ, LEVANDEGÖR!
Gunnar Sillén, Stellan Andersson, Bunny Ragnestam
Arbetets historia och arkiven. Vad kulturminnesvård är. Kultur-minnesvårdens organisation. Ta fasta på (Om ideologi). Ta reda på (om kunskap). Ta vara på (om bevarande). Att levandegöra.
132 s, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Arbetarnas Bildningsförbund, Landsorganisationen i Sverige
1982
MULLRANDE ÅSKA
Sigurd Klockare
Rösträttens förkämpar. Årtal på vägen mot politisk demokrati. De hemliga protokollen från Socialdemokratiska arbetarpartiets extra kongresser 1902 och 1907.
208 s, illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek
1981
VÄGEN TILL UPPDRAGEN
Red: Karin Fredriksson, Lennart Vallstrand, Einar I Karlsson, Sven Jerstedt.
20 pensionerade ombudsmän berättar om sin bakgrund och sin väg från gräsrotsnivå till fackliga ombudsmän.
Axel Adamsson: Väckt för arbetarrörelsen
Gösta Andersson: Har den som segrar rätt?
Eskils Asplund: Strejker och gemenskap
Ivar Björk: Från dräng till ombudsman
John Broman: En gammal murare minns
Pontus Erikson: Den minste i dubbelsängen
John Gustafsson: All vår början var stenhård
Erik Halvarsson: Vattenrallare och funktionär
Karl Holmgren: Körkort – facklig start
Väinö Järvi: Ombudsman i litet förbund
Einar I Karlsson: Slumpen i mitt liv
Sture W Lantz: Född med socialismen
Knut Moberg: Händelsen var den…
Elin Mossberg: Kvinna i Kommunal
Elna Nilsson: Man får aldrig förtröttas
Eva Olsson: När vi blir hundratusen…
Helge Pettersson: Det har varit som en saga
Johan Svedberg: Järnbruksminnen från Metall
Johannes Svensson: Fattigbarn – förbundskassör
Charles Winroth: Gå dit stigen bär…
270 s, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap
ARBETETS MINNESMÄRKEN
Red: Gösta Fagerholm, Sive Hallgren, Bertil Jansson
Fackföreningsrörelsen och arbetets minnesmärken, Arbetets historia är inte ofarlig, Arbetarrörelsen i kulturlandskapet, Beredskapsarbete som kulturminnesvård, Treklang: museer, arkiv, bibliotek, Historien som verktyg, Arbetarrörelsen måste befria sin egen historia
44 s, illustrerad, Landsorganisationen i Sverige, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap
1980
KVINNOR I FACKET
Arbetarrörelsens årsbok 1980
Kvinnorepresentationen inom LO-förbundens centrala organ
Gunnar Qvist: Klasspolitik eller könspolitik i jämställdhetsarbetet
Rita Liljeström: Har jämställdheten mellan kvinnor och män något att göra med hur det går för ”Arbetarklassen i välfärdskapitalismen?”
Intervjuer med fackligt aktiva kvinnor.
192 s, illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek
1979
METALLARBETARE I STOCKHOLM
Arbetarrörelsens årsbokl 1979
John Husberg: Stockholms Metallarbetarefackförening
Intervjuer med metallarbetare
Järnarbetarens sång
200 s, illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Arbetarrörelsens arkiv och
bibliotek
1978
EN REFORMISTISK KULTURREVOLUTION
Arbetarrörelsens årsbok 1978
Hans Skoglund: Arbetarrörelsen och kulturen
Ylva Eriksson: Nytt föreningsliv
Alf Ohlsson: Folketshushörnan/bokcafé – en bra idé
Susanne Gustafsson: Det våras för filmen.
Jan-Ivar Johansson: Ljud och bildverksamhet i arbetarrörelsen – exemplet Luleå
Marie Hemming, Eivor Nordlund: LOs kursverksamhet och kulturen
Arne Olsson: Föreningsverksamhet på SKF i Göteborg
Göran Kihl: Kommunen, kulturen och föreningslivet
Bengt Andersson: Utropstecken i norr eller kulturrapport från en provins
Gunnar Sillén: Om dokumentation av industri- och arbetarminnen
182 s, illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek
ARBETARNAS KULTURHISTORISKA SÄLLSKAP
Minnesskrift 1926-1976
Sture W Lantz red
Sture W Lantz: Ett halvsekel i kulturens tjänst
Sten Sjöberg: Pionjären och trotjänaren Oscar Borge
John Lindgren och August Palm
Lars Wessman: Arbetarrörelsens arkiv – källa och inspiration för forskning
Arbetare minns – om läsning, böcker och bibliotek (intervjuer)
208 s, illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Tidens förlag
1977
ARBETARRÖRELSEN OCH LITTERATUREN
Arbetarrörelsens årsbok 1977
Debatt om arbetarrörelsen och litteraturen.
Gunnar Sträng: Från lantarbetaragitation till budgetberedning
90 s, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Arbetarrörelsens arkiv
1976
I KAMP FÖR EN IDENTITET
En krönika om människors villkor i omvandlingsbygd
Sture W Lantz
Bondeland. Storindustrin invaderar Kävlingebygden. Fackliga, politiska och ideella organisationer före första världskriget. Omvandlingsprocessen och den sociala situationen. Uppmarsch – Konfrontation. Nya initiativ och organisationer. Krig – Kris –Arbetslöshet. Bokslut.
176 s, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek
1976
ARBETARRÖRELSENS ÅRSBOK 1976
Sven Ove Hansson inleder boken med en redogörelse för kvinnosynen hos Marx och Engels. Anna Lisa Berkling, Per Albin Hanssons dotter, bidrar med en uppsats om faderns syn på problemen krig, neutralitet och socialism. Uppgifterna har hämtats ur Per Albin Hanssons journalistik 1916-1918. Lucjan Szulkin skildrar sina egna och hundratusentals andra polska medborgares upplevelser i Warszawas underjordiska ghetto under andra världskrigets första år, då hundratusentals judar av nazisterna sändes till koncentrationslägret i Treblinka för att förintas. Karl Lindell berättar om sitt verksamma liv och om människor han mött från tiden som jordbruksarbetare till tiden som generaldirektör. Lindell berättar om
fattigsveriges villkor, och om den facklige funktionärens slitsamma vardag. Hans ”Minnen och hågkomster” är också en lovsång till det fria och frivilliga bildningsarbete som i studiecirklar, föreläsningar och självstudier i det dåtida verkliga klassamhället var det enda som stod till buds för den arbetarungdom som ville öka sitt vetande.
Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Prisma förlag
1975
KVINNOR I ARBETARRÖRELSEN
Hågkomster och intervjuer sammanställda av Eva Karlsson
Arbetarrörelsens årsbok 1975
Året 1975 var klassat som ett internationellt kvinnoår. Eva Karlsson, redaktör för årsboken, har under huvudrubriken ”Kvinnor i arbetarrörelsen” låtit en rad inom arbetarrörelsen välkända kvinnor komma till tals. Efter ett klarläggande förord av Eva Karlsson, följt av en uppsats av Gunnar Qvist ”Landsorganisationen i Sverige och kvinnorna på arbetsmarknaden 1898-1973” följer inlägg av Astrid Hedenvind, Elvira Holmberg, Göta Ekblom, Harriet Wallbom, Greta Silfverbäck, Majken Frivall,
Karin Olsén, Sigrid Ekendahl, Viola Westerlund, Birgit Hedberg och Birgitta von Otter. De ger en mångsidig belysning av kvinnornas situation både på arbetsmarknaden, i hemmet, i samhället. Till detta avsnitt fogas så Olof Palmes anförande den 23 juni 1975 vid FN:s kvinnokonferens i Mexico.
128 s, illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Prisma förlag
1974
GLASARBETARMINNEN FRÅN SURTE
Arbetare och bönder 1890-1940
Arbetarrörelsens årsbok 1974
Tio intervjuer med äldre glasarbetare från Surte, gjorda 1947 av Lennart Vallstrand. Det gällde arbetare födda på 1870-80talen, med minnen från barnarbetet i glasbruket, den långa arbetstiden, fattigdomen, ofriheten, spritmissbruket, kampen för föreningsrätt och medbestämmande. Det dröjde till 1911 innan socialdemokratiska partiet utformade ett eget jordbruksprogram. Det ligger en historiskt intressant utveckling mellan tillkomsten av det programmet och det samarbete, som under trycket av en omfattande arbetslöshet och många konkurser inom jordbruket under första hälften av 1930-talet resulterade i den bekanta krisuppgörelsen mellan bönderna och socialdemokraterna. Hela denna utveckling belyses av Lars Björlin och Per Thullberg.
190 s, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Prisma förlag
1973
ARTHUR ENGBERG – PUBLICIST OCH POLITIKER
Arbetarrörelsens årsbok 1973
Lars och Nils Beltzen
Ett porträtt i helfigur av en sällsynt begåvad publicist, som dessutom spelade en betydelsefull roll inom det socialdemokratiska partiet från omkring 1917 till sin död 1944. Det är i huvudsak Engbergs efterlämnade papper som legat till grund för den omfattande uppsatsen, men även andra källor har utnyttjats.
276 s, illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Prisma förlag
1972
ARBETARNA OCH TEATERN
Arbetarrörelsens årsbok 1972
Richard Estreen har ur arkiv och tidningar samlat stoff och genom intervjuer lyckats skapa en fyllig bild av den teaterrepertoar som presenterades omkring sekelskiftet i arbetarföreningar, nykterhetsorganisationer, ungdomsklubbar, arbetarekommuner samt i Folkets hus och Folkets parker landet runt. Jämförelser görs med tysk och finsk arbetarteater. För att belysa de problem den internationella arbetarrörelsen ställdes inför under första världskriget, då förhoppningen om att arbetarklassen skulle kunna hejda kriget, rasade samman, återges brev och telegram från familjen Karl Liebknecht till Hjalmar Branting, tidigare ej publicerade. Breven är publicerade på tyska med hänsyn till forskare från andra länder, men översatta till svenska.
215 s, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek, Prisma förlag
1971
ARBETARRÖRELSENS ÅRSBOK 1971
Ernst Wigforss: Icke allenast av bröd. Är välståndet ojämnt fördelat? Varpå beror det att några människor äro rika och andra fattiga? Produktion och fördelning. Den ojämna fördelningen hämmar produktionen. Den fria konkurrensen hämmar produktionen. Lika start. Organisation. Konsumenternas socialism. Konsumenternas förvaltningsproblem.
Gustav Möller: Hågkomster. Barndomen. Hos R F Berg. Mitt möte med arbetarrörelsen. Samlingsregeringen. Inkomstprövade pensioner. Partiledarvalet 1946. Dyrtidstilläggen. Sjukförsäkringen.
208 s, illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Arbetarrörelsens arkiv och
bibliotek, Prisma förlag
1970
ARBETARRÖRELSENS ÅRSBOK 1970
Jarl Torbacke: ”Den stora koalitionen” – en borttappad tanke i svensk politik
Berndt Öhman: Inkomst- och arbetsmarknadspolitik som medel i stabiliseringspolitiken
Eva Karlsson: Arbetarrörelsens arkiv – vad är det?
Hjalmar Mehr: Lenin och revolution i Ryssland och Sverige
Bernt Schiller: §32 ”Arbetsgivaren har rätt att fritt antaga och avskeda arbetare…”
Lennart Persson: Den första syndikaliststrejken
Christer Kilbrink: Arbetarfrågor vid Rörstrands porslinsfabrik 1891
Hans Wattrang: Inför maktövertagandet. Kommunistisk politik i Tjeckoslovakien 1945-48
184 s, illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Arbetarrörelsens arkiv och
bibliotek, Prisma förlag
1960
ORÄDDA RIDDARE AV PENNAN
C J Björklund
I sin egenskap av redaktör för tidningen Brand kom författaren tidigt i kontakt med en lång rad unga arbetardiktare, av vilka nästan samtliga längre fram i tiden kom att bli kända och uppskattade. Erik Lindorm, Vilhelm Ekelund, Fabian Månsson, Ragnar Jändel, Rudolf Värnlund, Gustav HedenvindEriksson, Eyvind Johnson, Ragnar Holmström, Moa Martinson och CarlEmil Englund är bland dem Björklund
karaktäriserat i sin bok.
266 s, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Rabén & Sjögren
1959
STENHAMRAMINNEN FRÅN SEKELSKIFTET
Liv och arbete vid Stockholms stads stenhuggerisamhälle på Svartsjölandet
Sigfrid Låås
En brett upplagd skildring av förhållandena i stenhuggarsamhället Stenhamra, om det hårda yrket, de primitiva kommunikationerna, den bristfälliga skolundervisningen, om livet i helg och söcken för människorna i det lilla samhället.
277 s, illustrerad med teckningar av författaren. Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap
1955
SKANDINAVER PÅ VÄNSTERFLYGELN I USA
Henry Bengston
Boken handlar om de skandinaviska utvandrarnas verksamhet decennierna efter sekelskiftet. Författaren hade, innan han i seklets början utvandrade till Canada, kommit i kontakt med de socialistiska idéströmningarna, och den uppehölls sedan han fått anställning som skogsarbetare i Port Arthur, Canada. Sedan färden gått vidare till Chicago blev han aktiv såväl inom den svenskamerikanska arbetarrörelsen
som inom Svenska Bildningsförbundet. Sakkunnigt skildrar han den amerikanska arbetarrörelsen, den hänsynslösa förföljelsen av aktiva medlemmar där våld och rättegångar utgjorde självklara inslag.
210 s, illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Kooperativa Förbundets
bokförlag
1954
AGDA ÖSTLUND – PIONJÄR I GENOMBROTTSTID
Hulda Flood
Agda Östlund representerade arbetarrörelsen i riksdagen under nära 20 år fram till 1940. Dessförinnan var hon med och slogs för den allmänna rösträtten från omkring sekelskiftet till den definitiva segern 1921.
126 s, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Kooperativa Förbundets förlag
1953
EN GRUVARBETARES MINNEN
Olle Wiik
Gruvarbetarens vardag skildras av en som gick den långa vägen från gruvpojke till gruvkarl, sedan han på grund av det omöjliga i att plocka fram 2,00 kronor måste avstå från ungdomsdrömmen om en kurs på
Bergsskolan.
110 s, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap
1952
MITT LIV SOM DYKARE
Erik Lagerström
210 s, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap
1951
FYRTIOFEM ÅR I SKANSEN
Nils Andersson
Det är en lång seglats på världshaven som författaren tar läsaren med på. Sin första hyra tog han på en norsk bark 1896 och därmed började ett äventyrligt liv på gamla djuphavsseglare runt jorden. Många värdefulla upplysningar ges om det liv i skansarna och på durk och däck som den tidens sjömän fick nöja sig med. Rymningar, shanghajning och annat som hörde den tidens sjömansliv till har också kommit med i berättelsen, liksom jämförelser med tidigare förhållanden och dem som senare uppnåtts genom fackliga åtgärder.
163 s, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap
FEMTIO ÅR I TELEGRAFVERKETS TJÄNST
En linjemästares minnen
Oscar Skillt
Författaren och före detta linjemästaren skildrar ett halvsekel under vilket telefonnätet drogs fram överallt i vårt land. Efter rymning hemifrån hamnade Skillt som lödare i ett telefonarbetarelag i Roslagen. Arbetet
skulle utföras i både ur och skur, maten fick man försöka ordna i stugorna och sova kunde man göra i lador eller i de alltid lika kalla och trånga statarboställena. Arbetet pågick från sex på morgonen till sju på kvällen mot en lön av 2:25 per dag.
134 s, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Kooperativa Förbundets förlag
1950
MINA LEVNADSMINNEN
Sven Anders Hägg
Skomakarmästaren Sven Anders Hägg föddes i Småland 1817. Efter gesällvandringarna med konditioner först i Jönköping, Linköping och Stockholm reste Hägg 1844 till S:t Petersburg, fortsatte efter några år till
Paris där han 1848 fick uppleva februarirevolutionen. I början av 1850-talet etablerade Hägg sig som skomakarmästare i Uppsala där han blev en av de mest framstående inom hantverksklassen. Han dog 1904.
144 s, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Kooperativa Förbundet
VI VILLE HA ARBETE
En AK-arbetares minnen
Helmer Jansson
En skildring av arbetslöshetskriserna under 1920- och 1930-talen, då arbetslösheten i Sverige steg till mycket höga siffror och då samhället inte hade annan hjälp att erbjuda än underbetalt nödhjälpsarbete. Och sådant endast efter en hård gallring bland de mest nödställda.
77 s, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Kooperativa Förbundets förlag
1949
JORDHUNGER OCH DAGSVERKSTORP
Elfred Kumm
Boken skildrar hur adeln, prästerskapet och kronan under 1800-talet lade under sig stora jordområden samtidigt som folkmängden ökade mycket kraftigt. Resultatet av den förda jordpolitiken blev att storgodsen och de besuttnas bondgårdar växte, medan de obesuttna dagsverkstorparna fick
arrendera de sämsta jordbitarna mot hårda dagsverken hos bönderna. Dagsverkstorparnas rättslöshet vid tvister om innebörden i muntligt träffade arrendeöverenskommelser har även blivit föremål för granskning och beskrivning.
184 s, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap
EN TRUMPETARE GÅR TILL SJÖSS
En militärmusikers upplevelser till lands och vatten
John H Ohlsson
Författaren skildrar sina minnen dels som ung trumpetare vid ett regemente, dels och framförallt sina år som sjöman på olika fartyg. Till minnena hör sångerskan Kristina Nilssons sista gratiskonsert från Grand
Hotells balkong 1885 då flera människor trampades ihjäl, samt en gång då författaren åtog sig att spela vid en demonstration, anordnad av August Palm. Det blev fyra dagars arrest för att han i avsaknad av civila kläder uppträdde i uniform.
103 s, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Kooperativa Förbundets förlag
1946
EN BAGERIARBETARES MINNEN
Johan Grönvall
Barnarbetet på skånepatronernas stora gårdar, de odrägliga förhållandena för lärlingarna i familjebagerierna, strejkerna och den omfattande emigrationen skildras i denna bok med början i Gladsax invid Simrishamn på 1870-talet. Så småningom hamnar bagargesällen i Stockholm, och därmed övergår författaren till att beskriva den fackliga och politiska verksamheten där under främst 1890-talet.
141 s, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Kooperativa Förbundets förlag
UR MITT LIV SOM ARBETARE OCH AGITATOR
Johan Emil Berglund
Berättelsen om fattigpojkens väg från armod och umbäranden fram till en ledande position i arbetarrörelsens kamp för en människovärdigare tillvaro. Född i backstuga i Tannefors socken blev han tidigt föräldralös, och såldes till en försupen knekt mot ett pris av 10 riksdaler, en halv tunna råg och lika
mycket korn årligen tills pojken uppnått 15årsåldern. 1880-talets arbete och liv för sågverksarbetarna i Ådalen skildras ingående.
162 s, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Kooperativa Förbundets förlag
1944
MINNEN UR MIN LEVNAD
Anteckningar ur en gjutares liv
Johan August Lindgren
Författaren har detaljrikt beskrivit barndomsåren i det fattiga grenadiärtorpet i den småländska ödemarken, skildrat arbetsförhållanden han som trettonåring upplevde hos en smed och många karaktäristiska interiörer från Norrahammars bruk där han arbetade 46 år. Livet i det lilla samhället, bostadsförhållanden, arbetsförhållanden, förhållandet mellan arbetarna och ”herrskapet” har också fått sin belysning liksom de förhållanden under vilka arbetarna fick bygga upp sina fackliga och politiska
organisationer.
171 s, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Tidens förlag
EN SKRÄDDERIARBETARES MEMOARER
Bernhard Oljelund
Född i Uppsala har författaren lämnat åtskilliga intressanta upplysningar om livet i universitetsstaden sett med en arbetares ögon. Största värdet ligger emellertid i skildringarna av gesällvandringarna, med konditioner på olika platser, bland annat även i Köpenhamn. Ett bidrag till hantverkets historia under perioden 1890-1940.
108 s, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Tidens förlag
PÅ VANDRINGSVÄG OCH ARBETSFÄLT
En kulturhistorisk studie
Elfred Kumm
Torpare, backstugusittare, rallare, luffaroriginal, säsongarbetare och annat fattigt folk från olika landskap tvingades ut på vandring för att söka arbete – deras och andra proletariserade vandringsarbetarnas situation, skildras i boken.
199 s, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap
ARBETARFÖRENINGARNA I SVERIGE 1850-1900
Axel Påhlman och Walter Sjölin
Initiativtagarna till de första arbetarföreningarna var liberala reformivrare, som räknade med att kunna utnyttja arbetarna för sina speciella syften. Man ville gärna höja arbetarna både ekonomiskt, politiskt och kulturellt men utan att ge från sig något av nedärvda rättigheter. För arbetarnas senare initiativ till bildandet av mera klassbetonade organisationer blev erfarenheterna av arbetarföreningarna av visst värde. En internationell översikt ingår.
299 s, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap
1942
K J GABRIELSSON
Ture Nerman
Gabrielsson, född 1861 och död 1901, var grovarbetare, började tidigt både skriva dikter och göra värdefulla insatser som organisatör och agitator inom arbetarrörelsen. Var 1-majtalare på Gärdet i Stockholm 1891 och 1894, representerade Stockholm i 1896 års folkriksdag, blev 1892 fast medarbetare i SocialDemokraten och 1894 redaktör för veckotidningen Folkviljan. Gabrielsson (Karolus) hann under sin korta livstid berika arbetardiktningen med många dikter.
192 s, illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Tidens förlag
FREDRIK STERKY
Sten Sjöberg
En biografi över Fredrik Sterky, hans vandring från en högborgerlig miljö, över anställning i postverket och ingifte i en bryggerimagnats familj med väldiga inkomster och socialt anseende till hans intresse för ”arbetarfrågan”. Han fängslades av August Palms teorier, tog kontakt med arbetarrörelsen och ställde snart både sin arbetskraft och sin välfyllda plånbok till rörelsens förfogande. När föreningsrättsstriden i Norberg bröt ut 1891 företog Sterky en föredragsturné för att samla in pengar till de strejkande gruvarbetarna. Han flyttade därefter till Göteborg för att försöka blåsa liv i den då svaga
arbetarrörelsen genom att starta tidningen Ny Tid. Skildringen förs fram till valet av Sterky som Landsorganisationens förste ordförande år 1899. Natten mellan den 10 och 11 januari 1900 avled Sterky efter en svår förkylning, 40 år gammal.
199 s, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Tidens förlag
1940
NÖDÅRSBYGD OCH SAMHÄLLSHJÄLP
Orsakerna till kriser, allmogenöd och arbetslöshet under förra seklet samt dåtida undsättningar och nödhjälpsarbeten
Elfred Kumm
Genom studier av press, riksdagsprotokoll och landshövdingeberättelser har författaren fått fram ett värdefullt material rörande industrialismens påverkan på arbetslösheten, vilken sakta men säkert överflyttas från jordbruket till industrisamhällena. Befolkningspolitik, lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder från samhällets sida för att bereda människorna sysselsättning belyses.
188 s, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Tidens förlag
1937
EN STOCKHOLMARES MINNEN
En stockholmares minnen 1880-1900
Christoper Sjöström
Barndomen, ungdomsåren och klubben Frihetsbröderna inleder berättelsen. Därefter följer en beskrivning av verksamheten inom arbetarnas verkstadsklubb vid L M Eriksson åren 1900-1901. I ett avsnitt skildrar Sjöström sina gesällvandringar i Tyskland, Schweiz, Frankrike och England.
161 s, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap
1935
ARBETARE OCH RADIKALER I 1700-TALETS SVERIGE
En studie i den tidiga svenska radikalismen
Axel Strindberg
Författaren gör en analys utifrån P U Enboms Fabriksflickan av skillnaderna mellan förhållandet mellan olika socialgrupper under 1700-talet och den utveckling som kom att prägla 1800talet. Konstellationen adel-ofrälse ersattes efter hand med beteckningarna borgare-proletärer, och därmed inträdde Sverige i ett försocialistiskt skede. Det var således en tidigare knappast tillämpad analysmetod Strindberg använde i sin sociologiska forskning.
281 s, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap
1934
FESTSKRIFT
tillägnad Sigfrid Hansson på 50årsdagen den 12 juni 1934.
74 s, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap
1932
HVAD VIL SOSIALDEMOKRATERNA?
Föredrag i Malmö den 6 november 1881
August Palm med inledning och kommentar av John Lindgren
Skriften är ett återgivande av det manuskript som Palm inledde sin socialistiska agitation med i Sverige november 1881. Skriften har försetts med inledning och kommentarer av John Lindgren.
34 s, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Tidens förlag
NORBERGSSTREJKEN 1891-1892
J V Kramer
En skildring av den långa och hårda arbetskonflikten i Norberg, som medförde hänsynslösa vräkningar av de strejkandes familjer och nederlag trots stöd från olika arbetaregrupper landet runt.
84 s, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Tidens förlag
1931
ÄVENTYR PÅ KAPARSTRÅT
En svensk matros upplevelser åren 1806-1826
Per Asklund, med inledning av Sigurd Erixon
Författaren är bondson från Köpsta by i Närke, dit han återvände från sina äventyr på sjön och livet i de gamla segelfartygen.
75 s, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Tidens förlag
EN RALLARES LEVNADSMINNEN
S M Svanbäck, upptecknade av Herbert Malmback
Minnesberättelse från den hårda vardagen för en arbetarekår som betytt så mycket för byggandet av det moderna Sverige, men som numera är nästan helt försvunnen. Stenhård disciplin, kamratskap, kamp mot
omväxlande köld och hetta, ett familjeliv som blev påfrestande inte minst för de ständigt ambulerande familjemedlemmarna.
183 s, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Tidens förlag
1927
DET SOCIALDEMOKRATISKA ARBETARPARTIETS UPPKOMST I SVERIGE 1881-1889
John Lindgren
Den försocialistiska arbetarrörelsen. Till belysande av det sociala utgångsläget för den socialdemokratiska arbetarrörelsen. Upptakten till den socialdemokratiska arbetarrörelsen. Fackföreningsrörelsens väg till
socialismen. Den socialdemokratiska arbetarrörelsen i Stockholm 1881-1886. Den sydsvenska arbetarrörelsen under Axel Danielssons ledning. Åtalsperioden. Den konstituerande kongressen. Till belysande av den programmatiska utvecklingen. Källor och litteratur.
350 s, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Tidens förlag
FESTSKRIFT
tillägnad Oscar Borge och Arbetarrörelsens arkiv
Red: Fredrik Åhlander
Fredrik Åhlander: Arbetarrörelsens arkiv tjugofem år
August Palm: Arbetarens ställning och hur den kan förbättras
Ernfrid Jävert: Skomakeriet i Frankrike år 1767
När ”honorary” ombudsman Charles Lindley inkasserade föreningsavgifter i Liverpools hamn
John Lindgren: Socialism och vegetarianism
Ivar Vennerström: C A Svensson
G H:son Holmberg: Om Herman Quidings signatur ”Nils Nilsson, arbetskarl”
Sigfrid Gillner-Ringenson: En akademisk disputation om socialismen
E H Thörnberg: Till den svenska arbetarrörelsens historia
A W Blomén: Murartaktik på 1880- och 1890-talen
G V Celind: Kulturbilder från 1860- och 70-talens Eskilstuna
Wilhelm Reslow: Rosaförbundet. Ett Stockholmsminne från 1880-90-talen
63 s, Skriften utgavs till Arbetarrörelsens arkivs 25-årsdag den 31 juli 1927
av Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap
NYKTERHETSFOLKETS KALENDER
280 s, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Skådebanan, Nationaltemplarorden
EN BOKBINDERIARBETARES MINNEN
Wilhelm Reslow
Reslow börjar sin skildring med bilder från livet i den lilla byn Heinge där han föddes, fortsätter med lärotiden i Lund och gesällvandringen, som 1875 förde honom till Stockholm. Den framväxande arbetarrörelsen, brytningarna mellan olika riktningar och i samband därmed ett intressant
persongalleri. Från 1901 till 1908 arbetade Reslow i Amerika, varifrån han skildrar arbetsförhållandena omkring sekelskiftet. Efter ett kort besök i hemlandet återvänder han till Amerika, med nya skildringar därifrån fram till 1914 då han återvänder till Sverige.
252 s, illustrerad, Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, Tidens förlag