Här kan du läsa det ursprungliga uppropet för att bilda AKS.
AKS eller Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap bildades 1926 med uppgift att ”i samarbete med Arbetarrörelsens arkiv tillvarata arbetarrörelsens och arbetarklassens kulturhistoriska minnen”.
Initiativtagarna var fackligt förtroendevalda på LO och fackförbunden – LOs kassör Johan-Olov Johansson, Fackföreningsrörelsens redaktör Ragnar Casparsson och Typografförbundets ordförande Sigvard Cruse för att nämna ett par exempel, stod med som undertecknare av det upprop som vände sig till organisationer och enskilda inom den fackliga och politiska arbetarrörelsen. Den förste och mångårige ordföranden kom att bli Sigfrid Hansson.
Under åren 1926-1969 gav Sällskapet ut NOTISER från Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap, en publikation som kom ut häftesvis sex gånger per år och innehöll artiklar (drygt 300), litteraturrecensioner (drygt 600) och cirka 5 000 bokanmälningar.
Vid sidan av Notiser gav man ut skrifter av varierande innehåll – den första i raden var Sten Sjöbergs bok om Fredrik Sterky som kom ut 1942. Under 1960-talet började så utgivningen av en årsbok till medlemmarna, en modell som tillämpas även idag.
Idag har Arbetarnas Kulturhistoriska Sällskap cirka 900 medlemmar, både enskilda och organisationer, spridda över hela landet. AKS har alltid haft en nära koppling till Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek och kan sägas utgöra dess vänförening.
Tillsammans med Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek och ABF-Stockholm arrangerar vi föreläsningar, seminarier, bokbord och vandringar i arbetarrörelsens fotspår.